Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - intonera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intonera
gregorianska sången; intoneʹra angiva en
ton; börja ett musikstycke.
in toʹto (lat.) i det hela, över huvud.
intoxikatioʹn (fr. lat.) förgiftning.
intracelluläʹr (fr. lat.) inom cellen.
intraʹda (fr. it.) mus. kortare förspel.
intraʹder (fr. ty.) (statsjinkomster.
intradoʹs [ängtradå] (fra.) insida av valv el.
båge; mots. extrados.
intramuraʹl (fr. lat.) som försiggår innanför
(fängelse)murarna; inʹtra muʹros (lat.)
innanför murarna, ej offentligt.
intramuskuläʹr (fr. lat.) i muskelvävnaden.
intransigenʹt (fr. lat.) oförsonlig.
inʹtransitiv [el. -iʹv] (fr. lat.) gram. om verb
som ej kan ha ackusativobjekt; mots.
transitiv.
intraokuläʹr (fr. lat.) som har avseende på
ögats inre.
intravenöʹs (fr. lat.) inne i en blodåder (ven);
i. injektioʹn insprutning i en blodåder.
intressanʹt [el. -angʹt] (fr. fra.) fängslande,
roande; tänkvärd; intressʹe (förmåga att
väcka) uppmärksamhet; vikt, fördel; (förr)
ränta; intressenʹt delägare; intresseʹra
väcka intressc, vara av intresse; söka vinna
någon som delägare.
intriʹg (fr. fra.) listig plan, stämpling;
förveckling som sätter handlingen i gång i en roman
o. d.; intriganʹt [el. -angʹt] ränkfull;
ränksmidare; intrigeʹra smida ränker; intrigöʹr
ränksmidare.
intrikaʹt invecklad, kinkig.
in tripʹlo (lat.) tredubbelt, i tre exemplar.
introduceʹra (fr. lat.) införa, skaffa någon
tillträde; introduktioʹn införande (i slutet
sällskap); mus. förspel; introduktöʹr person
som introducerar.
introʹite, nam et hic diʹi sunt (lat.) träd in,
ty även här dväljes gudarna; introʹitus
den kat. mässans huvudavsnitt; sången som
då sjunges.
introniseʹra (fr. lat.) insätta påve el. kat. biskop
i hans ämbete.
intropunitiviteʹt (fr. lat.) benägenhet att
anse sig själv vara skulden till ett
misslyckande.
introspektioʹn (fr. lat.) iakttagande av det
egna själslivet; introspektiʹv inblickande.
intrudeʹra (fr. lat.) tränga in; intrusioʹn
geol. en magmas stelnande inuti ett förut
bildat bergartskomplex; intrusiʹva
bergarter eruptiva bergarter bildade genom
intrusion.
intubatioʹn (fr. lat.) införande av ett rör i
strupen för att möjliggöra andning.
intuitioʹn (fr. lat.) åskäådning; (vanl.) förmåga
att omedelbart fatta helheten o.
sammanhanget; intuitionisʹm åsikt enligt vilken
intuitionen är den högsta kunskapskällan;
in vitro
intuitiʹv åskådlig,
intuition.
intumescenʹs [el. -sjänʹs] (fr. lat.) svullnad;
intumesceʹra svullna.
inumbratioʹn (fr. lat.) beskuggning.
inunktioʹn (fr. lat.) insmörjning med salva o.d.
in uʹsu (lat.) i bruk; in uʹsum delphiʹni se
ad usum delphini.
inv. förk. för invenit.
invadeʹra (fr. lat., jfr invasion) infalla i ett land
med vapenmakt.
invaliʹd (ytt. fr. lat.) (person som är)
arbetsoduglig, ur stånd att försörja sig (särsk. på
grund av krigsskada); invalideʹring jur.
ogiltighetsförklaring; invalidiseʹra göra till
invalid; invaliditeʹt det att vara invalid.
invaʹr (fr. lat.) legering av järn o. nickel som
knappast utvidgar sig vid uppvärmning;
invariaʹbel oföränderlig; invarianʹt ett
oföränderligt mat. uttryck.
invasioʹn (fr. lat., jfr invadera) fientligt infall i
ett främmande land; massinvandring.
invektiʹv (ytt. fr. lat.) skymford,
okvädinsord.
inveʹnit (lat.) (N.N.) har uppfunnit det (på
gravyr vid namnet på den vars bild använts).
inventaʹrier lösören; (även) förteckning över
ett affärsföretags tillgångar o. skulder;
inventaʹrium (lat.) förteckning över en
persons inventarier; inventeʹra uppsätta ett
inventarium, genomgåi i detalj; (förr även)
uppfinna; inventeʹring kontroll o.
värdering av ett varulager; inventioʹn
uppfinning; mus. = etyd; inventiöʹs [-sjös] sinnrik.
inverʹs (fr. lat.) omvänd; inversioʹn
omvändning; omvänt läge; gram. omvänd ordföljd;
med. omvänt läge el. vrängning av ett inre
organ; homosexuell läggning; mus.
Oomvändning av ett ackord el. tema; kem.
klyvning av rörsocker; invertaʹs el. invertiʹn
enzym som klyver rörsocker.
invertebraʹta (lat.) el. invertebraʹter
ryggradslösa djur.
inverteʹra (fr. lat., jfr inversion) omkasta,
omställa; inverteʹrat värde av ett tal a är 1/a;
invertiʹn = invertas.
investeʹra (fr. lat.) insätta i ett ämbete; placera
kapital; investituʹr (symboliskt) insättande
i ett ämbete.
in viʹno veʹritas (lat.) i vinet (finns) sanningen,
. vinet lossar tungans band.
invisiʹbel (fr. lat.) osynlig.
invisitatioʹn (fr. lat.) visitation av fartyg, tåg
el. flygplan vid ankomst till sv. tullplats.
inviʹt (ytt. fr. lat.) inbjudan, uppmaning, vink.
inviʹta Minerʹva (lat. ”mot Minervas vilja”)
(företa något) utan anlag.
invitatioʹn (fr. lat.) inbjudan; inviteʹra
inbjuda, ge en vink.
in vitʹro (lat. ”i glas(et)”) om biol. processer
som uppnås genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
