- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
170

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan

kaʹn (holl.) = liter (för våta varor).

kan se khan.

kanaʹker namn på Söderhavsöarnas infödingar.

kanaʹl (fr. lat.) konstgjort vattenlopp; (fig.)
hemlig utväg; kanalisatioʹn det att
kanalisera; kanaliseʹra förse med kanaler, göra
segelbar.

kanalʹje (fr. fra.) fähund, skurk; kanaljeri”
skurkstreck.

kanapé (fr. fra.) vilsoffa; ett slags
smördegsbakelse.

kancelleʹra (fr. lat.) utstryka, överstryka.

kanʹcer (fr. lat.) med. kräfta.

kandaʹr (fr. ung.) ett slags betsel.

kandelaʹber (fr. lat.) stor, flerarmad ljusstake.

kandeʹra (fr. fra.) överdraga med socker.

kandidaʹt (fr. lat.) sökande till ett ämbete el.
en syssla; titel för den som avlagt viss lägre
universitets- el. högskoleexamen;
kandidatuʹr det att kandidera; kandideʹra söka en
syssla el. ett ämbete.

kanʹdi(socker) (fr. fra.) renat o. kristalliserat
socker, bröstsocker.

kanefoʹr [-år] (fr. gr.) jungfru som bar
offerkorg på huvudet vid forngr. gudafest;
kanefori” offrande åt Bacchus.

kaneʹl (fr. fra.) krydda från kanelträdets bark.

kanʹfas (fr. fra.) slaglärft, ett glest, styvat
hampel. linne

kaniʹk (fr. lat.) medlem av ett (medeltida)
domel. kollegialkapitel.

kanisʹter (fr. lat.) bleckdosa för förvaring av
te, tobak o. d.

kanʹjon (fr. eng.) djup dal med branta väggar.

kanneleʹra (fr. fra.) räffla; kannelyʹr lodrät
räffla i kolonn.

kanniba i (fr. sp.) människoätare;
kannibalissm människoätande.

kannʹstöpa (fr. da.) det att vara kannstöpare;
kannstöpare politisk pratmakare;
kann
stöperi” osakkunnigt politiserande (efter
Holberg).
kanoʹn (fr. it.) artilleripjäs för flackeld;

kanonaʹd ihållande kanoneld.

kaʹnon [-ån] (fr. gr. ”regel”, ”rättesnöre”)
påvligt påbud; helgonförteckning;
förteckning över ett religionssamfunds
grundläggande skrifter; musikstycke där flera
stämmor efter varandra upprepar samma tema;
reglerna för människokroppens idealmåitt;
en stor tryckstil; kanoniʹk läran om tonernas
matematiska förhållanden; kanonikaʹt en
kaniks ämbete; kanoʹnikus — kanik;
kanonisatioʹn helgonförklaring; kanoniseʹra
förklara för helgon; kanoʹnisk
överensstämmande med kyrkolagarna; kanoʹnisk
rätt den kat. kyrkorätten; kanonissʹa
stiftsdam; kanonisʹt lärare i kanonisk rätt.

kanonjäʹr el. kanoniäʹr (fr. fra.)
(sjö)jartillerist.


kaperi

kanoʹper [-nå-] (fr. gr.) egyptiska vaser för
förvaring av ett balsamerat ylplks inälvor.

kanoʹt (fr. fra.) primitiv båt av urholkad
trädstam; lätt, öEEen el. däckad sportbåt för
segel el. paddling

kanrʹsler (fr. lat.) hög ämbetsman med
skiftande befattning i olika länder under olika
tider; (ibl.) universitetskanslern (i Sverige);
kansleriaʹt kanslerskap, kanslersämbete;
kansli” eg. en furstes skrivstuga el. dess
tjänstemän; expeditionsavdelning inom ett
ämbetsverk 0o. d.; dess personal;
kansliexamen numera avskaffad lägre jur.
examen; kanslisekreterare titel för vissa
tjänstemän inom statsdepartementen;
kanslisʹt tjänsteman vid ett kansli; kanslistil
el. kuriaʹlstil skrivsätt som utbildats efter
lat. o. ty. mönster, hör hemma i
ämbetssvenskan.

kantaʹbel (fr. it.) sångbar.

kantarell” (ytt. fr. gr. ”liten kopp”) gul
hattsvamp

kantaʹt (fr lat.) musikstycke för kör, soli o.
orkester; texten till sådant musikverk.

kanʹtele finskt cittraliknande musikinstrument.

kanʹtharos (gr.) forngrekiskt dryckeskärl med
två grepar.

kantiaʹn anhängare av kantianismen;
kantianism den tyske filosofen I. Kants
filosofi.

kantilʹj (fr. fra.) tvinnad guld- o. silvertråd till
metallbroderi; silkessnodd.

kantiʹn (fr. it.) marketenteri; flaskfoder,
fältflaska; låda för fält- el. reseservis.

kantoʹn (fr. fra.) i Frankrike = underavdelning
av ett arrondissement; i Schweiz = delstat;
kantonaʹl som har avseende på en kanton,
kantoneʹring (förr) trupps förläggning i
kvarter.

kanʹtor (fr. lat.) försångare o. körledare i
kyrkan.

kan” tschu(k) kort, flätad ryttarpiska brukad
hos slaviska folk.

kanyʹl (fr. fra.) sårrör för avledning av vätskor
ur kroppen.

kaoliʹn (kinesisk) porslinslera; kaoliniʹt surt
aluminiumsilikat (huvudbeståndsdelen i
kaolin).

kaʹos (gr.) eg. elementens oordning före
skapandet av kosmos; (fig.) oordnad massa,
virrvarr; kaoʹtisk oordnad, förvirrad.

kap (fr. fra.) i havet utspringande landtunga,

udde.

kapaʹbel (fr. fra.) i stånd till, skicklig;
kapaciteʹt (person med) framstående förmåga;
rymlighet.

kaʹpare (ytt. fr. lat.) fartygsbefälhavare el.
fartyg som under krigstid av krigförande makt
fått fullmakt att bedriva kaperi; kaperiʹ

fartygsuppbringande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free