Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kapell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapell
kapell” (fr. lat.) liten kyrkbyggnad; sidorum
i kyrka; kem. skål för kapellering; mus.
instrumentalorkester; fodral till segel, master
o.d.; kapellaʹn dansk, norsk och finsk
prästtitel motsvarande sv. komminister el.
kyrkoadjunkt; kapelleʹring metod att rena
ädla metaller; kapellisʹt medlem av
musikkapell; kapellmästare dirigent för ett
musikkapell.
kapillaʹr el. kapilläʹr (fr. lat.) hårrörs-, hårfin;
kapillariteʹt hårrörskraft; kapilläʹrer
hår(rörs)kärl, ådrornas finaste förgreningar.
kapitaʹl (fr. lat.) räntebärande penningsumma;
förmögenhet; produktionsmedel;
huvudsaklig, väsentlig; kapitaliseʹra lägga räntan till
kapitalet; göra räntebärande; kapitalisʹm
(vanl.) = den nuvarande kapitalistiska
samfundsordningen där kapitalet är enskild
egendom; mots. den kommunistiska o.
socialistiska samfundsordningen; kapitalisʹt
förmögen person, räntetagare.
kapitatioʹnsavgift (fr. lat.) skatt som utgår
efter huvudtalet.
kapitʹel (fr. lat.) avsnitt i bok; församling av
samhörande andliga (t.ex. domkapitel) el. av
ordensmedlemmar.
kapitulanʹt (fr. lat.) den som underhandlar om
kapitulation; kapitulatioʹn dagtingan,
överlämnande till fienden av fästning o. d. för
vapenvila; (även) avtal av värvad soldats
tjänstetid; kapituleʹra dagtinga, sträcka
vapen (även fig.); taga värvning.
kapitäʹl (fr. lat.) kolonn- el. pelarhuvud;
boktrycksstil (KAPITÄL).
kaplaʹn (fr. lat.) hjälppräst.
kapnomanti” (fr. gr.) konsten att spå i rök.
kapok” [-å-] (malajspråk) vegetabiliskt
stoppmaterial för madrasser, möbler o. d.
kaponjäʹr (fr. fra.) bombsäker
flankeringsbyggnad i fästningsgrav.
kapott” [-å-] (fr. fra.) soldatkappa; ett slags
damkappa; kapotthatt nackhatt för damer.
kapp (fr. holl.) spetsskydd på pansargranater;
liten överbyggnad kring trappnedgång från
fartygsdäck.
kappʹa den grekiska bokstaven k (K, x).
kapriciöʹs (fr. fra.) nyckfull, lynnig.
kaprioʹl (fr. fra.) luftsprång (särsk. av häst).
kapriʹs (fr. fra.) nyck, infall.
kapsejʹsa (fr. eng.) kantra, segla omkull.
kapʹsel (fr. lat.) hölje, fodral; bot.
frögömme.
kapsoʹn (fr. ty.) nosgrimma för hästdressyr;
(fig.) broms, hämsko.
kapsyʹl (fr. fra.) liten (butelj)kapsel.
kapteʹn (fr. fra.) officersgrad närmast över
löjtnant; befälhavare på fartyg; lagledare (i
sporten).
kapuciʹn el. kapuciʹner medlem av
kapucinorden; apa av släktet Ceʹbus; kapuciʹnorden
karburator
en it. munkorden uppkallad efter dräktens
kapuschong (it. cappuccio).
kapuʹn (ytt. å* lat.) kastrerad tupp; kapuneʹra
göra till kapun.
kapuschong” [-å-] (fr. fra.) påsformig huva på
k
appa.
kaputtʹ (fr. fra.) alldeles slut, färdig.
karabinjäʹr (fr. it.) ridande soldat beväpnad
med karbin; gendarm i Italien.
karaff” el. karaffiʹn (ytt. fr. arab.) långhalsad
glasflaska för vatten, vin m. m.
karakteriseʹra el. karaktäriseʹra (ytt. fr. gr.)
känneteckna, framhäva de utmärkande
dragen; karakteristiʹk el. karaktäristiʹk
skildring av det utmärkande hos person el. sak;
karakterisʹtika el. karaktärisʹtika typiska
kännetecken, utmärkande drag; fys. kurva
som visar sambandet mellan strömstyrka o.
spänning hos t. ex. en dynamomaskin; mat.
heltalsdelen i en logaritm; mots. mantissa;
karakterisʹtikon el. karaktärisʹtikon
kännetecken, särdrag; karakterisʹtisk el.
karaktärisʹtisk betecknande, säregen;
karakterologiʹ el. karaktärologi” läran om de
olika människotyperna; karaktäʹr
utmärkande kännetecken; skaplynne; viljekraftig
människa.
karamell” (fr. fra.) smält socker (brukas med
olika tillsatser som konditorivara).
karantäʹn (fr. fra.) isolering o. desinficering
vid ett lands gräns av smittoförande
människor o. djur.
karaʹt (fr. arab.) viktenhet för ädelstenar o.
pärlor (vanl.) =200 mg; guldfinhet som
anges i 24-delar (18 karats guld innehåller 18
delar rent guld o. 6 delar främmande
ämnen); karateʹrad legerad med guld;
karateʹring guldlegering.
karavaʹn (fr. pers.) orientaliskt ressällskap av
människor o. transportdjur; karavanseraʹ;j
karavanhärbärge.
karavell” (fr. sp.) senmedeltida segelfartyg
särsk. använt av spanjorer o. portugiser.
karbaʹs (fr. ry.) piska av flätade remmar;
rotting, ris (som straffredskap).
karbiʹd (fr. lat.) kem. förening av kol o. metall,
särsk. kalcium; används till
acetylenframställning.
karbiʹn (fr. fra.) gevär med förkortat eldrör.
karbolineʹum impregneringsvätska för trä.
karboʹl(syra) [-å-] en destillationsprodukt ur
stenkolstjära med antiseptisk verkan.
karbonaʹdo svart brasiliansk diamanttyp.
karbonaʹt (fr. lat.) kolsyrans salter.
karboʹnsystemet [-å-] (fr. lat.) geol. period =
stenkolssystemet.
karborunʹdum en mycket hård konstgjord
stenart, används bl.a. som slipmedel för glas.
karbunʹkel (fr. lat.) med. brandböld; karfunkel.
karburaʹtor (fr. lat.) förgasare i bilmotorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
