Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kör ... - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köpenick där en skomakare förklädd till
officer lyckades lura av stadskassören hans
kassa).
L rom. taltecken = 50; efter växtnamn —
Linné; L el. i förk. för lira, libra, liber;
£= pund sterling.
P före vokal = le el. la.
1. a. förk. för lege artis.
La kem. tecknet för lantan.
la (i romanska länder) tonen a.
la (fra. o. it.) bestämd artikel i femininum.
labʹarum (lat.) rom. fälttecken; Konstantin
den stores korsfana; korset som segertecken.
labellʹum (lat.) bot. ”läppen”, det största
kronbladet hos orkidéerna.
laʹber %fr. holl.) svag (om vind).
labʹia (pl.) (lat.) läppar; 1. majoʹra de stora
blygdläpparna; 1. minoʹra de små
blygdläpparna; labiaʹl läpp-; labiaʹler läppljud
(t. ex. b, p, m); labialiseʹra uttala med
rundade läppar; labialpipa orgelpipa där
luftströmmen bryts mot en skarp kant
(labium); labiaʹtae el. labiaʹter bot.
läppblomstriga växter.
labiʹl (fr. lat.) osäker, vacklande; mots. stabil;
labiliteʹt brist på jämvikt.
labiodentaʹler (fr. lat.) språkljud som uttalas
med underläppen mot övertänderna (t. ex.
f; v); labioloʹg [-åg] person kunnig i
labiologi; labiologiʹ konsten att avläsa
talet på läpparnas rörelser; labʹium f(lat. pl.
labʹia) läpp; mus. kant på orgelns labialpipa;
l. fissrtum el. leporiʹnum kluven överläpp,
harmynthet.
laboranʹt (fr. lat.) person som arbetar i ett
laboratorium; laboratioʹn arbete i
laboratorium, experiment; laboraʹtor tjänsteman
vid ett laboratorium; titel för vissa ordinarie
lärare vid universitet o. högskolor;
laboratoʹrium arbetsplats för naturvetenskapliga
(särsk. kem.) undersökningar; labor day
[lejba dej] (amer.) ”arbetets dag”, fridag
första måndagen i september i USA;
Laboreʹmus (lat. ”låt oss arbeta”) namn på
en studentförening; laboreʹra arbeta i ett
laboratorium; ”I. med stora svårigheter”;
labʹor omnia vinʹcit imʹprobus (lat.)
ihärdigt arbete övervinner allt (Vergilus);
Laʹbour Party [lejba patil] eng.
arbetarpartiet.
labradoniʹt el. labradoʹrsten [-då-] färgrik,
kalk- o. fältspathaltig sten.
labyrinʹt (fr. gr.) invecklat system av
irr
lake
kör se kor.
körʹsnär [el. -näʹr] (fr. ty.) pälsvaruhandlare,
buntmakare.
L
gångar; anat. innerörats slingrande gångar;
labyrinʹtisk invecklad, villsam;
labyrintodonʹter ett slags utdöda jättegrodor.
lac [lakk] (fra.) sjö.
lac [lakk] (lat.) mjölk.
laceratioʹn (fr. lat.) sönderslitning; laceratiʹv
sönderslitande; lacereʹra sönderslita; (fig.)
förtala, baktala.
lacerʹta (lat.) ödla.
lack (ytt. fr. pers.) hartshaltig blandning som
används till skyddande o. prydande
betäckning; lackeʹra förse med lacklager.
lackʹmus (fr. holl.) blått växtfärgämne som
används som kem. indikator.
lacʹrima (lat.) tår; L. Chrisʹti ett rödvin från
Vesuvius.
lacrossʹe [lakråss] (fra.) kanadensiskt
hockeyliknande spel.
lactagoʹga (fr. lat.) mjölkdrivande medel.
laʹdanum(harts) (fr. lat.) harts som används
till rökelse.
laʹdies and genʹtlemen [lejdiz an djentlmen]
(eng.) mina damer o. herrar.
ladiʹiner den rätoromanska befolkningen i
Schweiz som talar ladino; ladiʹn(o)
rätoromanska språket.
ladiʹnos (sp.) barn av vita o. indianer i Mexiko.
laʹdy [lejdi] (eng.) eng. damtitel motsvarande
lord; bildad dam i allm.; laʹdyship [-sjipp]
ladytiteln el. -ståndet.
lagʹo (it. o. sp.) sjö.
lagrimoʹso [-måså] (it.) mus. klagande,
vemodigt.
laguʹn (fr. it.) strandsjö, havsbukt med
lågvatten skild från havet genom en smal
landremsa; vattnet innanför ett korallrev.
la haute volée [åt våleʹ] (fra.) samhällets
grädda.
lai (pl. lais) [lä] (fra.) fornfransk kärleksdikt;
berättande dikt med känslosamt el. fantastiskt
innehåll o. strofisk form.
laʹicus (pl. laʹici) (lat.) lekman; olärd.
laiʹrd [läsd] (skotsk form av eng. lord)
godsägare; adelsman.
laisseʹr alleʹr, 1. faire, 1. passeʹr [lässe allc,
fär, passe] (fra. ”låta gå”, ”låta ske”)
låtgåsystem, lättsinne.
laistrygoʹner [-gå-] (fr. gr.) människoätande
jättar i den klassiska forntiden.
lake [lejk] (eng.) sjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
