Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lakej ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lakej
lakej” (fr. fra.) livréklädd betjänt; (fig.)
slavnatur.
lakoʹnisk (fr. gr.) kort o. kärnfull; fåordig;
lakonisʹm eg. egendomlighet i den
lakoniska (spartanska) dialekten; kort o.
kärnfullt uttryck; ordknapphet.
laʹkrits (ytt. fr. gr. ”söt rot”) preparat i fast
form av lakritsrot (Glycyrrhiza).
laktaʹs (fr. lat.) enzym som spjälkar laktos;
laktaʹt mjölksyrans salter; laktatioʹn
avsöndring av mjölk; digivning(speriod);
laktaʹtor mjölkningsapparat;
(lakto)butyromeʹter apparat för bestämning av mjölkens
fetthalt; laktoʹs [-ås] mjölksocker; lakʹtuk
sallat.
lakuʹn (fr. lat.) lucka, tomrum.
lakustriʹn (fr. lat.) som har avseende på
insjöar.
lalofobiʹ (fr. gr.) rädsla att tala.
la” ma (sp.) en sydamerikansk kamel; tunt,
flanellartat kardullstyg.
laʹma buddistisk präst el. munk; lamaisʹm
den tibetanska formen av buddism;
lamaiʹtisk som har avseende på lamaismen.
lamarckisʹm fransmannen Lamarcks
utvecklingslära.
lamʹbda den grekiska bokstaven L (A, 2);
lambdacisʹm talfel varvid r ersättes med 1.
lambrekäng” (fr. fra.) medeltida hjälmtäcke;
ett slags fönster- o. sängdraperi.
lamell” (fr. lat. ”litet blad”) tunn skiva; bot.
tunn sporbärande skiva på skivsvamparna;
lamellaʹr formad som en skiva.
lamentaʹbile (it.) mus. klagande;
lamentatioʹn (fr. lat.) veklagan, jämmer; lamenteʹra
högljutt klaga, jämra sig.
lamʹia (gr.) (i den klassiska myt.) barnätande
kvinnligt odjur.
Jaʹmina (lat.) eg. tunn metallplatta för
inskrifter; anat. hinna, skikt m. m.; laminaʹt
plastimpregnerad produkt bestående av flera
sammanpressacfc skikt papper el. väv;
laminektomi” bortopererande av en del av
ryggraden för friläggande av ryggmärgen;
lamineʹra utvalsa.
lampett” (hållare för) vägglampa; lampion”
[-1ång] (fr. fra.) liten dekorativ lampa.
lanceʹra se lansera.
lanʹdnamstiden (fr. isl.) den tid då Island togs
i besittning av invandrande nordmän.
landåʹ [el. lang-] (fr. fra.) lätt, fyrhjulig vagn
med framåt och bakåt nedfällbara suffletter;
landålett” landå; fem-sjusitsig biltyp med
bakre delen av taket nedfällbar.
langett” [-ngg-] (fr. fra.) ett slags kantsöm som
sys i uddar.
lalfaglcl)(baʹrder [-ngg-] germanskt
forntidsolk.
langue dʹoc” [langg dåkk] (fra.) språket där
”2: 9?”
j2” heter oc, sydfranskan el. provensalskan;
larva
Sydfrankrike; langue dʹoil” [dåill] språket
där ”ja” heter oil (oui), nordfranskan.
languenʹdo, languenʹte [-go-] (it.) mus.
smäktande.
languissanʹt [langgisang] (fr. fra.) smäktande.
langusʹt (fr. fra.) en hummerliknande
havskräfta.
lanitaʹl konstylle framställt av mjölk.
lanoliʹn en fet salva framställd på
fårullsfett.
lans (fr. fra.) långt spjut; lansaʹd långt, flackt
hopp av häst; lanseʹra [lang-, äv. lan-]
framföra något nytt (i marknaden), hjälpa
fram någon; lansett” liten operationskniv
med tunn klinga; lansiäʹr lansbeväpnad
ryttare; lansiär(kadrilj) kontradans av fyra
par i fem turer.
lantaʹn en sällsynt jordartsmetall.
lanteʹrna [äv. lanʹ-] (lat.) (skepps)lykta;
lanterniʹn lyktformig överbyggnad på tak,
kupol o. d.
lanuʹgo(hår) (fr. lat. ”ull”) fin hårbeklädnad
som täcker fostret.
laparʹa (fr. gr.) buk; laparoceʹle
underlivsbråck; laparohysterotomi” kejsarsnitt;
laparoskopi” undersökning av underlivet;
laparotomi” buksnitt, öppnande av
underlivet.
lapidaʹrisk (fr. lat.) (som) huggen i sten;
lapidaʹrstil stenstil, stil som används på
steninskrifter; (fig.) kort o. märgfullt
uttryckssätt; lapillʹi lavagrus; lapʹis (lat.) sten;
= LI. infernalis; 1. infernaʹlis lapis,
helvetessten, silvernitrat (ett kauteriserande medel);
l. lazʹuli en djupblå ädelsten; 1.
philosophoʹrum de vises sten som förvandlar
oädla metaller till guld.
lapiʹter (fr. gr.) (i den klassiska myt.) ett vilt
folk som stred med kentaurerna.
Pappétiʹt vient en mangeanʹt [lappeti
viängt ang mangsjang] (fra.) aptiten
kommer, medan man äter (Rabelais).
lappkojs se lapskojs.
Lapporörelsen finsk antikommunistisk
bonderörelse (efter kommunen Lappo i
Österbotten).
lappʹri (fr. ty.) strunt, småsaker.
lapʹskojs (fr. eng.) kryddad maträtt av
potatis(mos), kött- och fläsktärningar.
lapʹsus (lat. ”fall”) fel av förbiseende; 1.
calʹami skrivfel; 1. linʹguae felsägning;
I. memoʹriae minnesfel.
laʹrer (fr. lat.) rom. hus- o. skyddsgudar.
larghettʹo [-gättå] (it.) mus. något fortare än
largo; larʹgo eg. brett, ytterst långsamt
tempo; musikstycke i detta tempo; 1. assaʹi
el. 1. di molʹto mycket långsamt.
larmoyanʹt [-moajang] (fr. fra.) gråtmild,
som rör till tårar; jfr comédie larmoyante.
laʹrva (pl. laʹrvae) (lat.) spöke, (avlidens) ande;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
