- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
196

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - larverad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

larverad

ansiktsmask; larveʹrad med. dold (om
sjukdom som icke visar tydliga symtom).

laryngaʹl (fr. gr.) som avser strupen; (även) =
laryngalljud; laryngalljud strupljud;
laryngisʹm kramp i struphuvudet;
laryngiʹt(is) inflammation i struphuvudet;
laryngofoʹn [-ynggofån] telefon som återger talet
genom upptagande av strupens rörelser;
laryngoloʹg [-åg] halsläkare; laryngologi”
läran om strupens sjukdomar;
laryngoskoʹp [-åp] strupspegel som används vid
laryngoskopi; laryngoskopi”
strupundersökning; laryngospasʹm kramp i
stämbanden; laryngostenoʹs(is) förträngning av
luftstrupen; laryngotomi” strupsnitt;
larʹynx (gr.) strupe, struphuvud.

las (sp.) bestämd artikel i femininum pluralis.

lasarettʹ (fr. it.) sjukhus.

lasciʹv [-sjiv, äv. -siv] (fr. lat.) lättfärdig,
slipprig; lasciviteʹt lättfärdighet;
slipprighet.

laseʹra lägga tunna, genomskinliga färger på
en teckning; laseʹring laserad teckning.

lask sammanfogning av två timmer.

laskaʹr (fr. pers.) indisk sjöman på (eng.)
ostindiefarare.

lassʹo (fr. sp.) lång kastsnara för infångande av
boskap o. hästar.

lastaʹge [-asj] lastning o. lossning av fartyg.

laʹst (but) not leaʹst [batt nått list] (eng.) sist
men icke minst (Shakespeare).

lasʹtex rund gummitråd omspunnen med
t.ex. silkes- el. bomullstråd; (även) om
vävnad med lastex.

laʹst fashʹion [fässjn] (eng.) sista modet.

laʹsting (eng. ”varaktig”) ett atlasvävt ylletyg.

lasuʹr = lasering; lasurfärg tunn,
genomskinlig färg; lasursten = lapis lazuli.

lat. förk. för latitud o. latin(sk).

latenʹs (fr. lat.) det att vara latent; latenʹt dold;
med. om sjukdom som icke brutit ut;
l. värme bundet värme.

lateraʹl (fr. lat.) som hör till sidan; lateraʹler
el. lateralljud sidljud som bildas genom
luftströmmens passerande på sidan om
tungan (t. ex. 1); lateralskleroʹs [-ås]
ryggmärgssjukdom med muskelförtvining.

lateriʹt (fr. lat.) en röd vittringslera som
förekommer i tropikerna.

laterʹna (lat.) se lanterna; 1. magʹica
ljusbildsapparat, föregångare till skioptikon.

latifolʹius (lat.) bredbladig; latifunʹdium
stor lantegendom (som uppstått genom
sammanslagning av smärre gårdar).

latiin det fornromerska språket; latiʹnare
fornromare; person tillhörande latinska
folken;. elev vid latingymnasium; latiʹner
folket i det gamla landskapet Latium;
latiniseʹra ge latinsk form åt; latinisʹm latinsk
språkegendomlighet i annat språk; latinisʹt


le

kännare av det latinska språket; latiʹnsk
som avser det gamla landskapet Latium;
som rör latinet; (väst)romersk; romansk;
I. stil = antikva; 1-t kors kors vars armar
går vinkelrätt ut från övre delen av stammen.

latituʹd (fr. lat.) geografisk bredd; polhöjd;
spelrum, rörelsefrihet; latitudsystem jur.
utrymme mellan högsta o. lägsta sträff vid
straffutmätning.

latriʹn (fr. lat.) människans exkrementer;
avträde.

Lattʹer-day Sainʹts [lättadi sejnts] (eng. ”de
sista dagarnas heliga”) mormonerna.

latʹus (lat.) sida.

Latʹvjja lettiska namnet på Lettland.

laudaʹbel (fr. lat.) berömvärd; laudaʹmus
”vi tacka”, tack- o. lovsång i högmässan.

lauʹdanum (fr. gr.) lugnande o. smärtstillande
opiumdroppar.

laudaʹtor temʹporis acʹti (lat.) lovtalare över
den förgångna tiden (Horatius); laudaʹtur
berömlig (högsta betyg); lauʹdes kat.
lovsånger; lauʹdi (it.) ett slags medeltida
hymner; laudisʹti sångare som sjöng laudi.

lauʹrea (coroʹna) (lat.) lagerkrans; laureaʹtus
lagerkrönt(särsk. om skald); jfr poeta laureatus.

laus (lat.) beröm; 1. Deʹo pris ske Gud.

law [lå] (eng.) lag.

laʹva (it.) de smältande bergarter som utslungas
från en vulkan.

lavemang” (fr. fra.) insprutning av vätska i
ändtarmen för att rensa denna el. tillföra
kroppen näring; laveʹra belägga en teckning
med utspädda, flytande färger; laveʹring
laverad teckning.

lavett” el. lavettaʹge [-asj] (fr. fra.) underlag
för kanon el. kulspruta.

laviʹn (ytt. fr. lat.) snö- el. stenskred.

laviʹs [lavi] (fra.) = lavering.

lawn-tennis [lån-] (eng.) = tennis.

lavoarr [el. lavvʹ-] (fr. fra.) tvättställ, kommod.

lavʹra (gr. ”gata”, ”kvarter”) (rysk)
klosteranläggning.

lawʹyer [låja] (eng.) lagkarl, jurist.

lavyʹr (fr. fra.) sätt att måla vid lavering;
(färgen på) lavering.

lax (fr. lat.) slapp, slak; laxatiʹv avförande
medel; laxeʹra intaga laxativ; laxiteʹt
slapphet.

layouʹt [lejaot] (eng.) utkast till broschyr,
annons, ombrytning av bok etc.

lazuliʹt ett blått mineral.

lazzaroʹn [-tsarån, äv. -on] (fr. it.) lättjefull
tiggare (särsk. i Syditalien).

Lb (pl. Lbs) förk. för libra, eng. vikten pound(s).

I. c. förk. för loco citato.

Ld. förk. för limited.

Ld. förk. för lord.

le [la] (fra.) bestämd artikel i maskulinum
singularis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free