- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
200

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - limitera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

limitera

sat ansvar; limiteʹra begränsa; fastställa
prisgräns.

limnaʹd (fr. gr.) vattennymf; limnimetri”
Järan om mätning av sjöars vattenstånd,
temperatur m. m.; limʹnisk sötvattens-,
färskvattens-; limnologi” läran om
sötvattnet o. dess växt- o. djurliv.

limoniʹt (fr. gr.) brun järnockra.

limousinʹe [limosin] (fr. fra.) biltyp med
heltäckt karosseri.

limpiʹd (fr. lat.) ren, klar, genomskinlig;
limpiditeʹt genomskinlighet.

liʹnctus (fr. lat.) starkt sötat, simmigt
medikament.

liʹnea (lat.) linje, rad; 1. alʹba ”vita linjen”,
senknippe på mitten av främre bukväggen;
lineaʹl = linjal; lineaʹr i form av en linje;
linje-; linearritning teckning med linjal o.
cirkelbestick; lineaʹrtaktiʹk mil. 1700-talets
stridssätt med truppformationerna uppställda
på bredden; liʹner [lajna] (eng.) linjeskepp
för passagerar- o. godstrafik; lineäʹr =
lincar.

linga (sanskrit ”tecken”, ”manslem”) bild av
manslemmen som fruktbarhetssymbol; jfr
fallos.

lingeriʹe [längsjri] (fra.) vitvaruhandel;
linne(skåp).

lingiaʹd internationell gymnastikfest (till
minne av Ling).

linʹgua (lat.) tunga, språk; 1. franʹca it.
blandspråk som talas mellan européer o. infödda
i Levanten; lingvaʹl som hör till tungan;
tung-; = kakuminal; lingvisʹt
språkforskare; lingvistiʹk den rena språkvetenskapen
som undersöker språkens byggnad o. historia
utan tanke på deras litterära el. praktiska bet.;
jfr filolog o. filologi; lingvisʹtisk
språkvetenskaplig.

linimenʹt (fr. lat.) flytande medikament till
ingnidning i huden.

linjaʹl (fr. lat.) instrument för dragning av räta
linjer; liʹnje rad, streck; mil. den stående
armén (i mots. till reserven o. landstormen);
uppställning på sidoordnade led; liʹnjen =
ekvatorn; linjeʹra dra linjer; linjesystem
mus. de fem parallella linjer på vilka noter
skrivs.

linoʹleum material till golvmattor av juteväv
som behandlats med korkmassa o. linolja.

linongʹ el. lenongʹ (fr. fra.) ett tunt, glest tyg
av linne el. bomull.

liʹnotype [lajnåtajp el. -tajʹp] (eng.)
sättmaskin för gjutning av hela rader.

liʹnum (lat.) lin.

liparoceʹle el. lipoceʹle (fr. gr.) fettbråck;
lipaʹs enzym som klyver fett; lipemi” sjuklig
ökning av blodets fetthalt; lipoiʹder
fettämnen; lipolyʹtisk fettlösande; lipoʹm
[-åm] fettsvulst; lipomotoʹs(is) fettsot.


litologi

Liʹpsia nylat. namnet på den ty. staden
Leipzig.

lipuri” (fr. gr.) fett i urinen som lagrar sig på
ytan.

lig. (på recept) förk. för liquor.

"liqʹuet [-kv-] (lat.) det är klart el. avgjort; jfr

non liquet.

liqʹuida [-kv-] (lat. ”flytande”) (mest förr)
benämning på konsonanterna r, l, m, n;
liʹquor [-kv-] vätska; 1. pectoraʹlis
bröstdroppar.

liʹra (pl. liʹre) (it.) it. myntenhet = 100
centesimi; 1. (tedesʹca) ”tyska lyran”,
gammaldags stränginstrument vars strängar
bringas att ljuda med ett kringvridbart hjul.

lis (lat.) (rätts)tvist.

lisʹcio [lissjå] (it.) mus. flytande.

liseʹner (fr. lat.) smala utsprång på murytor av
romanska byggnader.

lisʹpund eg. liviskt pund, gammal
viktualievikt = 8,s5 kg.

lissotʹriches (fr. gr.) släthåriga människor;
mots. ulotriches.

Pistessʹo temʹpo (it.) mus. samma tempo (som
förut). :

litaniʹa (fr. gr.) växelbön mellan präst o.
församling; (fig.) klagovisa.

lit de justicʹe [li da sjystiss] (fra.) kungasätet i
fra. parlamentet; parlamentssammanträde i
konungens närvaro; lit de paradʹe [paradd]
”paradsäng”, bädd på vilken furstlig el.
framstående person ligger lik till allmänt
beskådande.

liʹtera sc littera.

litiʹasis (fr. gr.) med. stenbildning i organismen.

litigatioʹn (fr. lat.) rättegång, process;
litigeʹra föra rättegång; litigiöʹs stridig,
processlysten; liʹtis consorʹtium [-tsium]
processgemenskap; litis contestaʹtio [-tsio]
fastställande av vad en process rör sig om;
litis denuntiaʹtio [-tsiatsio] ena partens
inkallande (till stöd för sin talan) av utom
processen stående person; litispendenʹs ett
måils anhängighet vid domstol.

litʹium (fr. gr.)) ett grundämne av
alkalimetallernas grupp.

litofani” (fr. gr.) halvgenomskinlig
porslinsskiva som vid genomfallande ljus visar en
bild; litofyllʹon förstenade växtrester;
litoglyʹf sten med uthuggna figurer; litoglyfiʹk
el. litoglyptiʹk stensnidarkonst; litograʹf
en som tecknar på litografisk sten;
litografeʹra utföra litografi; litografiʹ stentryck
(förfaringssättet o. det reproducerade);
litograʹfisk sten kalksten som används vid
litografi; litoklaʹs (förr) sprickbildning i
jordskorpan; litoklasʹt med. instrument för
litoklastik; litoklastiʹk litografiskt
färgtryck; litolatriʹ dyrkan av stenar; litologi”
(förr) läran om bergarterna (nu petrografi);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free