Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - moralisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moralisera
sinnessjukdom”, sjuklig avsaknad av
moraliska begrepp; moraliseʹra predika moral;
läxa upp; moraʹlisk som avser el. följer
moralens bud; sedlig; moralisʹm
erkännandet av en bindande sedelag; åsikten att
sedligheten är det högsta av alla värden;
moralisʹt anhängare av moralismen;
moralens förfäktare; sedelärare; moraliteʹt
sedlighet; medeltida moraliserande skådespel
med personifierade dygder o. laster.
moranʹdo (it.) mus. dröjande.
moratoʹrium (lat.) betalningsanstånd;
anståndsbrev, fribrev.
morbiʹd (fr. lat.) sjuklig; morbidezzʹa (it.)
mjuk konstnärlig behandling; morbiditeʹt
sjuklighet; sjukdomsfrekvens.
morbillʹi (lat.) med. mässling.
morbleu” [mårblö] (fra.) för tusan!
morʹbus (lat.) sjukdom; m. anʹglicus
engelska sjukan; m. diviʹnus den gudomliga
sjukan, fallandesot; m. gallʹicus syfilis; m.
nigʹer den svarta sjukan, melaena; m. sacʹer
den heliga sjukan, fallandesot.
mordenʹt (fr. it.) mus. kort, skarp drill utan
efterslag.
morellʹer (fr. it.) ett slags rödbruna, syrliga
körsbär.
morenʹdo (it.) nus. bortdöende (i tonstyrka).
morres (lat.) (goda) seder; lära någon mores =
läxa upp någon.
moresʹk = arabesk.
morfeʹm (ytt. fr. gr.) språkform som uppbär
en betydelse.
Morʹfeus [-evs] (i den gr. myt.) drömmarnas
gud; i Morʹfei armar sovande; morfiʹn
smärtstillande ämne i opium; morfinisʹm
kronisk morfinförgiftning; morfinisʹt
person som förfallit till morfinmissbruk.
morfologiʹ (fr. gr.) gram. formlära; läran om
organismernas inre o. yttre form o.
utveckling; morfoloʹgisk som har avseende på
formen; morfoʹs [-ås] bot. växtorgans
formförändring.
morganaʹtica (lat.) morgongåva;
morganaʹtiskt äktenskap en furstes äktenskap med
kvinna av lägre börd (utan rang- o.
arvsrättigheter).
morʹgen [mårr-] (ty.) gammalt ty. ytmått.
morgue [mårrg] (fra.) bårhus.
moriaʹn föråldrad benämning på neger; jfr
mor.
moʹring (fr. eng.) grov förtöjningsring.
morinʹga tropiskt trädslag med ätliga frukter
av vilkas frön behenolja utvinnes.
morion” [måriång] (fra.) svart bergkristall.
morisʹker (fr. sp.) de döpta morerna i Spanien
o. deras ättlingar.
morituʹri te saluʹtant se ave Cesar . ..
mormorʹner (efter den föregivna författaren av
Mormons bok) amer. religionssamfund som
motoriska nerver
tidvis tillåtit månggifte; mormonisʹm
mormonernas lära.
morʹphium [-f-] (lat.) = morfin.
morʹs [-å-] (lat.) död; m. apparʹens skendöd;
m. civiʹlis borgerlig död.
morʹsealfabet [mårrse-] (efter uppfinnaren
S. Morse) ett teckenalfabet av streck o.
punkter för telegrafering.
mort [mår] (fra.) död; den fjärde, för
tillfället icke spelande i vissa kortspel; la mort
döden; mortaʹl (fr. lat.) dödlig; mortaliteʹt
dödlighet; antalet dödsfall.
moʹrtgage [mågidj] (eng.) panträtt i fast
egendom.
mortifieʹra el. mortificeʹra (ytt. fr. lat.)
späka; förödmjuka; göra mör;
mortifikatioʹn jur. dödande, upphävande av den
rättsliga kraften hos urkund; morʹtis cauʹsa
(lat.) på grund av död; morʹtuus död.
moʹrula (lat.) en cellmassa utan hålrum,
stadium i ett äggs klyvningsprocess;
mullbär; moʹrus mullbärsträd.
moräʹn (fr. fra.) avlagringar från glaciärer o.
inlandsisar.
mosaiʹk (fr. fra.) arbete som är sammanfogat
av olikfärgade småstycken till ett mönster;
mosaiksjuka växtsjukdom med fläckar på
bladen (särsk. på tobaksplantan).
mosaʹisk som avser Mose el. Mose lag;
judisk.
mosasauʹrus (pl. -rier) (fr. gr.) jättekräldjur
från krittiden.
moʹsel(vin) [må-] ty. lätt syrligt vin från
Moseldalen.
moskeé (fr. arab.) muhammedanskt tempel.
moskiʹter (fr. sp.) tropiska myggor.
moskoviʹter eg. invånarna i storfurstendömet
Moskva; ryss i allm.
mosʹlem el. musʹlim (fr. arab.) anhängare av
islam.
mossʹo [måsså] (it.) mus. livligt, raskt.
most [-å-] (ty.) ojäst vin, must.
motett” (fr. it.) flerstämmig, medeltida
kyrkosång till bibeltext.
motiliteʹt (fr. lat.) rörlighet.
motioʹn (fr. lat.) (kropps)rörelse; förslag som
väckes i beslutande församling av någon av
dess medlemmar; motioneʹra skaffa sig
själv el. någon annan kroppsrörelse; väcka
förslag; motionäʹr förslagsväckare.
motiʹv (fr. lat.) bevekelsegrund, skäl; mus.
minsta melodiska o. rytmiska smådel;
grundtanke i dikt- el. konstverk;
motivation psyk. grundmotiven till en viljeakt;
motiveʹra ange nöjaktiga skäl för.
moʹto [måtå] (it.) mus. rörelse.
moʹtor (fr. lat.) (pl. motoʹrer) maskin som
förvandlar naturkraft i drivkraft; motoriseʹra
förse med motor(fordon); motoʹrisk som
avser el. frambringar rörelse; m-a nerver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
