Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mundering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mundering
mundeʹring (fr. ty., jfr montera) soldats
beklädnad o. personliga utrustning; soldathästs
utrustning.
munʹdus vult deʹcipi, erʹgo decipiaʹtur
(lat.) världen vill bedragas, så låt den bli
bedragen.
muʹnera (lat. eg. ”gåvor”) offentliga rom.
festspel, gladiatorspel.
munʹgo [munggo] ett skunkdjur, skicklig
ormdödare.
municipaʹl (fr. lat.) som avser (stadsjkommun;
municipalsamhälle tätare befolkat
samhälle utan stads- el. köpingsrättigheter;
municipʹium (lat.) (i antiken) stad med
rom. borgarrätt men med egen
kommunalförvaltning.
munk (fr. gr.) manlig medlem av
klostersamfund; flottyrkokt bakverk av vetedeg.
munsjöʹr (förvrängning av monsieur) (förr)
gynnare, gunstig herre.
muntjaʹk liten ostindisk hjort.
muraeʹna en av de gamla romarna för sitt
välsmakande kött högt skattad fisk av
ålfamiljen.
muraʹl (fr. lat.) som hör till mur.
muʹrex (lat.) purpursnäcka; murexiʹd
ammoniakfärgämne; murexidprov prov för
påvisande av urinsyra.
muʹsa pisang, en bananväxt.
Musagetʹes (gr. ”musernas ledare”) tillnamn
till Apollon.
mus articulaʹris (lat.) ledmus, små kroppar i
en led.
musʹca (lat.) fluga; muscariʹn el. muskariʹn
gift i flugsvamp.
musch (fr. fra. ”fluga”) liten svart taftlapp som
fästes i ansiktet för att framhäva hudens
vithet (särsk. vanlig under rokokon).
muschiʹr (arab. ”rådgivare”) fältmarskalk.
musʹculus (lat. eg. ”liten mus”) = muskel; m.
bicʹeps braʹchii överarmens böjmuskel; m.
deltoideʹus den trekantiga skuldermuskel
som lyfter överarmen utåt; m.
quadʹriceps femʹoris knäets sträckmuskel (på
lårets framsida); m. recʹtus abdoʹminis
raka bukmuskeln.
museaʹl (fr. gr.) som har avseende på
museum.
muselmaʹn (av moslem) muhammedan.
Muʹsenalmanach [mozan-] (ty.) namn på
flera ty. poetiska kalendrar (särsk. under
nyromantiken).
museografiʹ (fr. gr.) beskrivning över museer
o. konstsamlingar.
muʹser (fr. gr.) nio gudinnor för konst o.
vetenskap, sånggudinnor.
musettʹe [myzätt] (fra.) säckpipa; dans med
säckpipbas.
museʹum (fr. gr.) offentlig samling konstverk,
naturföremål, fornsaker e. d.
mutato
muʹsica [mo-] (it.) musik; m. da camʹera
kammarmusik; m. sacʹra kyrkomusik.
muʹsical comʹedy [mjozikl kåmmadi] (eng.)
operett; muʹsic-hall [mjozik hål] varieté.
musiceʹra göra musik, spela; musiʹk (ytt. fr.
gr.) urspr. alla av muserna beskyddade
konster; tonkonsten; musikaʹlier nothäften;
musikaʹlisk som rör musik; musikbegåvad;
melodisk; musikaliteʹt det att vara
musikalisk; musikanʹt utövande musiker (särsk.
oskolad); musikdiktat nedskrivning med
noter av musik som spelas; musikdrama
urspr. opera i allm.; musikdramatiskt verk (i
Richard Wagners anda) där musiken är
medlet o. dramat målet i mots. till förhållandet i
operan; muʹsiker person som yrkesmässigt
utövar musik el. komponerar; musikteori
gemensam benämning på allmän musiklära,
harmoni- o. formlära, kontrapunkt o.
instrumentationslära; muʹsikus = musiker.
muʹsisk (fr. gr.) som rör muserna.
musjiʹk [mo-] (ry.) bonde.
musjiʹr se muschir.
muskariʹn se muscarin.
muskaʹt (ytt. fr. lat.) krydda av frukter från ett
tropiskt trädslag; muskatellʹ, muskaʹtvin
sött, kryddstarkt vin.
muskedunʹder (förvrängning av fra. ord)
gammalmodig, klumpig bössa.
musʹkel (fr. lat.) knippe muskelceller;
muskelceller celler som har förmågan att
sammandras i en bestämd riktning.
musketeʹrare, musketöʹr (fr. fra.) (förr)
fotsoldat beväpnad med musköt; musköʹt
[-k-] tung bössa med gaffelstöd.
muskulatuʹr (fr. lat.) muskelsystemet;
muskulöʹs med stora, kraftiga muskler;
muskelstark.
musʹlim se moslem.
musliʹn (efter staden Mosul) fint,
halvgenomskinligt bomullstyg.
musseʹra (fr. fra.) skumma (om viner).
mus(s)iʹvarbete (fr. lat.) = mosaik;
mus(s)iʹvguld oäkta bladguld (av tennsulfid).
mustang” halvvild sydamerikansk häst.
musʹtard [mastad] (eng.) senap.
mustaʹsch (fr. fra.) skägg på överläppen.
muʹta (pl. muʹtae) (lat. ”stum”) konsonant vid
vars uttal munhålan är stängd; m. cum
ligʹuida [-kvi-] förbindelse av en muta med
l el. r (t. ex. pl, tr).
muʹta (lat. ”byt!”) mus. beteckning som anger
att ett instrument skall stämmas om;
mutaʹbel föränderlig; mutabiliteʹt
föränderlighet; mutatioʹn förändring; biol.
språngvis skeende förändring i en individs
arvsanlag; mus. övergång från ett hexakord
till ett annat med ändring av notnamn;
målbrott; mutaʹtis mutanʹdis (lat.) med
nödvändiga förändringar; mutaʹto noʹmine de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
