Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - orkestik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orkestik
där musikerna sitter; denna samling musiker
el. deras musik; orkestiʹk (läran om)
danskonsten; orkestraʹl orkester-; orkestreʹra
bearbeta ett musikstycke för orkester;
orkestreʹring det att orkestrera; orkesʹtrion
namn på flera äldre musikinstrument (oftast
ett slags mekanisk orgel).
orkidé [årki-, äv. årtji-] (fr. gr.) växt med
testikelformade rotknölar.
orleaʹn(a) ett rött växtfärgämne.
orloʹn [-ån] ett syntetiskt (textilymaterial.
ornamenʹt (fr. lat.) prydnad, teckning el. figur
som tjänar att pryda en yta; mus.
utsmyckning av en melodi med drillar o. d.;
ornamenteʹra förse med ornament, pryda;
ornamentiʹk ornamentlära;
ornamenteringskonst; mus. utsmyckning av en melodi
med drillar o. d.; ornaʹt ämbetsskrud;
prästskrud; orneʹra förse med ornament, pryda.
orʹnis (gr.) fågel; ornitofiʹl bot. (växt) som
befruktas genom fåglars förmedling; ornitoliʹt
förstenad rest av utdöd fågel; ornitoloʹg
[-åg] fågelkännare, en som sysslar med
ornitologi; ornitologiʹ läran om fåglarna;
ornitomanʹt en som bedriver ornitomanti;
ornitomanti” spådom efter fåglarnas flykt;
ornitotrofi” fågelavel.
orogeneʹs [-j-] (fr. gr.) bergskedjebildning;
orogeneʹtisk som avser orogenes;
Orognosi” läran om bergen; orograʹf person
som sysslar med orografi; orografiʹ läran
om bergens former; orologiʹ läran om
bergen; orometri” läran om beräkning av
bergs höjder o. volym.
oʹrpington [åpingtan] en eng. hönsras.
orselʹj (fr. fra.) ett rött växtfärgämne.
ortocefaʹl (fr. gr.) människa vars huvudbredd
är 74—78 hundradelar av längden.
ortoceratiʹt (fr. gr.) en utdöd bläckfisk som
ofta påträffas förstenad i kalksten.
ortodiagraʹf (fr. gr.) apparat för ortodiagrafi;
ortodiagrafiʹ röntgengenomlysning av inre
organ.
ortodonti” (fr. gr.) tandreglering;
ortodonʹtisk som avser tandreglering.
ortodoʹx (fr. gr.) renlärig, rättrogen;
ortodoxa kyrkan = den grekisk-katolska
kyrkan; ortodoxi” renlärighet; mots. heterodoxi;
ortodoxisʹm ofördragsam renlärighetsiver.
ortodroʹm [-åm] (fr. gr.) storcirkel.
ortoepi” (fr. gr.) läran om det rätta uttalet.
ortogeneʹs [-j-] (fr. gr.) biol. utveckling som
fortskrider i bestämd riktning oberoende av
det naturliga urvalet.
ortognaʹt (fr. gr.) (ansikte) vars käkparti icke
är framskjutande; mots. prognat.
ortogoʹn [-ån] (fr. gr.) rätvinklig figur;
ortogonaʹl rätvinklig.
ortografi” (fr. gr.) (rätt)stavning; ortograʹfisk
(rätt)stavnings-.
osteit
ortoklaʹs (fr. gr.) geol. fältspat som klyver sig
rätvinkligt.
ortokromaʹtisk (fr. gr.) foto. känslig för alla
färger.
ortopeʹd (fr. gr.) läkare som är specialist i
ortopedi; ortopedi” behandling av
byggnads- o. funktionsfel i skelettet; ortopeʹdisk
som har avseende på ortopedi.
ortopné (fr. gr.) andnöd.
ortotroʹp [-åp] (fr. gr.) bot. växtdel som är
upprätt; (fröämne) som ligger i frösträngens
förlängning.
oryktognosi”, oryktografiʹ (fr. gr.) =
mineralogi.
Os kem. tecknet för osmium.
os [ås] (lat.) mun.
os” [åss] (pl. ossa) (lat.) ben; os frontaʹle
pannbenet; os parietaʹle hjässbenet; os puʹbis
blygdbenet; os temporaʹle tinningbenet.
osʹakeyhtiö (fi.) aktiebolag (förk. oy.).
o saʹncta simplicʹitas (lat.) o heliga enfald.
oscheiʹtis [åske-] (fr. gr.) inflammation i
testikelpungen; oscheoceʹle pungbråck.
oscillatioʹn [åsji- el. åssi-] (fr. lat.) pendlande
svängning (särsk. elektr. med hög frekvens);
oscillaʹtor apparat som framkallar
svängningar; oscillatoʹrisk svängande; oscilleʹra
pendla, dallra; oscillograʹf apparat för
uppteckning (fotografering) av mycket hastiga
svängningar.
osculatoʹrium (lat.) kysstavla, tavla med heliga
bilder, kysses av nattvardsgäster vid kat.
nattvardsgång; oʹsculum kyss; o. caritaʹtis
kärlekskyss; o. Juʹdae judaskyss; o. paʹcis
fredskyss.
oscuʹro [åskoriå] (it. o. sp.) mörk.
oskulatioʹn (fr. lat.) eg. kyssande; geom.
snudd mellan två kurvor el. buktiga ytor.
osmaʹn (namn efter en medeltida furste) turk;
osmaʹnli turk. språket; osmaʹnsk
turkisk.
osmiriʹdium (fr. gr.) en mycket hård legering
av osmium. o. iridium, används till spetsar
på reservoarpennor; osʹmium ett mycket
tungt, metalliskt grundämne (används till
glödlampstrådar).
osmoʹs [åsmås] (gr.) diffusion av en vätska in i
en annan genom en porös vägg; osmoʹtiskt
tryck tryck som uppstår vid osmos.
ossʹa [å-] (gr.) ryktet; ryktets gudinna.
ossʹa [å-] (jfr os) (lat.) ben; ossaʹrium benhus,
samling av de dödas ben; ossatuʹr
benbyggnad; osseiʹn ett kvävehaltigt ämne i
ben.
ossiʹa [åssia] (it.) eller; mus. fritt val mellan två
spelsätt.
ossifikatioʹn (fr. lat.) benbildning, förbening;
ossuaʹrium = ossarium.
ostealgiʹ [åst-] (fr. gr.) benvärk; osteiʹt,
ostiʹt inflammation i benvävnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
