Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - patogen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patogen
patogeʹn [-j-] (fr. gr.) sjukdomsalstrande;
patogeneʹs en sjukdoms utvecklingshistoria;
patogeneʹtisk som avser patogenes.
patografi” (fr. gr.) levnadsbeskrivning ur
medicinsk o. psykopatologisk synpunkt.
patoiʹs [patoa] (fra.) dialekt, folkmål; obildat
språk.
patoloʹg [-åg] (fr. gr.) kännare av patologi;
patologiʹ läran om sjukdomarna o. deras
orsaker (allmän p.); patoloʹgisk som rör
patologin; sjuklig, abnorm; p. anatomi”
läran om de anatomiska förändringarna i
kroppen vid olika sjukdomar.
paʹtos [-ås] (fr. gr. ”lidande”) lidelse;
högstämdhet; falskt p. svulst, onatur.
patrasʹk (fr. fra.) slödder, pack.
patʹres (jfr pater) (lat.) fäder; p. apostolʹici
de äldsta kyrkofäderna; p. conscripʹti
”församlade fäder”, tilltalstitel för den rom.
senaten; p. ecclesiasʹtici de senare
kyrkofäderna.
patʹria (lat.) fädernesland,
potesʹtas fadersmyndighet.
patriarʹk (fr. gr.) stamfader (särsk. Abraham,
Isak o. Jakob); högre biskop inom
österländska kyrkor; ärevördig åldring; faderlig
härskare; patriarkaʹlisk som avser patriark;
landsfaderlig; husfaderlig; patriarkaʹt
patriarks värdighet, ämbete el. ämbetsområde;
fadersvälde, det förhållandet att fadern är
familjens lagliga överhuvud; mots.
matriarkat.
patriʹcier (fr. lat.) medlem av den äldsta rom.
adeln; mots. plebejer; patriciersläkt (fig.)
gammal förnäm borgarsläkt; patriʹcisk som
hör till patricierna; adlig, förnäm, kultiverad.
patrimoniaʹl (fr. lat.) som hör till el. har
avseende på fädernearv;
patrimoniaʹljurisdiktioʹn (förr) domsrätt som tillkom
innehavare av vissa gods; patrimoʹnium (lat.)
fädernearv, arvegods; p.(sanʹcti) Peʹtri ”den
helige Petrus” arvegods”, gods som i den
första kristna tiden skänkts den kat. kyrkan;
(sedermera) Kyrkostatens världsliga
egendom.
patrioʹt (fr. gr. ”landsman”) fosterlandsvän;
patrioʹtisk fosterlandsälskande; patriotisʹm
fosterlandskärlek.
patriʹs (fr. lat.) graverad stålstämpel efter
vilken matrisen framställs.
patristiʹk el. patrologiʹ (fr. gr.) läran om
kyrkofädernas liv o. verk; patrisʹtiker el.
patroloʹg [-åg] kännare av detta ämne.
patroʹn (fr. lat.) skyddshelgon, skyddsherre;
bruksägare, godsägare; krutladdning o.
projektil inneslutna i en hylsa; (väv)mönster,
arbetsmodell; patronaʹtsförhållande det
förhållandet att en förnäm romare (patronus)
beskyddade o. hjälpte en skara klienter mot
att dessa röstade på honom vid val m. m.;
fosterland; p.
p. Chr. n.
patronaʹtsrätt enskild persons rätt att kalla
präst till församlingen; patronessʹa patrons
hustru; beskyddarinna; patroʹnus (lat.) en
klients skyddsherre; en som har patronatsrätt.
patronymʹikon (pl. -ka) (gr.) namn bildat på
faderns namn (t. ex. Eriksson urspr. = Eriks
son); mots. metronymikon.
patrull” (fr. fra.) mil. mindre avdelning med
särskilt uppdrag; patrullbåt båt i
bevakningstjänst; patrulleʹra göra patrulltjänst,
gå fram o. tillbaka på vakt.
patʹschuli (fr. fra.) en eterisk växtolja som
används till parfym.
patt (fr. it.) slutställning i schackspel, då ena
spelaren ej kan flytta någon pjäs.
paulinisʹm aposteln Paulus” kristna lära (i
mots. till judekristendomen).
pauluʹn (ytt. fr. fra.) himmelssäng; sänggardin.
paume [påm] (fra. ”handflata”) ett gammalt
fra. bollspel (föregångare till tennis).
pauʹper (lat.) fattig; pauperiseʹra utarma;
pauperisʹm massfattigdom.
paus (fr. gr.) uppehåll; mus. uppehåll,
uppehållstecken; pauseʹra göra uppehåll, vila sig.
paʹutit (grönländska) kajakåra.
pauvre [påvr] (fra.) se påver; pauʹvres
honteuʹx [påvr ångtö] ”blyga fattiga”,
fattiga som haft det bättre o. blygs att begära
hjälp.
pavaʹna (it. ”från Padua”), pavanʹe [-vann]
(fra.) gammal högtidlig dans i 4/4 takt.
paviljongʹ (fr. fra.) tältformig byggnad,
lusthus; flygelbyggnad; paviljongsystem
system av flera små byggnader i st. f. en stor
(kaserner o. sjukhus bygges ofta så).
pavʹor (lat.) skräck (även skräcken
personifierad o. framställd tillsammans med Pallor);
p. nocturʹnus nattskräck, nattliga
ångestanfall (särsk. hos barn).
paʹx (lat.) fred, frid; fredsgudinnan; p.
aeterʹna [e-] den eviga friden; p. Deʹi gudsfred;
p. in terrʹis frid på jorden; p. romaʹna
romersk fred (under rom. kejsartiden det
fredstillstånd som rådde i imperiet sedan dess
fiender besegrats); p. teʹcum frid vare med
dig; p. vobisʹcum frid vare med eder.
payʹing guest [pejing gest] (eng.) betalande
gäst i privathem; payʹmaster [pejmasta]
intendent; p. genʹeral [djennaral]
general
krigskommissarie.
paysaʹge [peizasj] (fra.) landskap;
landskapsmålning; paysagisʹt(e) landskapsmålare;
les Payʹs-Baʹs [le pei-ba] Nederländerna.
Pb kem. tecknet för bly.
P. B. förk. för Par Bricole.
p. c. förk. för pour condoléance; procent; pro
copia.
PC beteckning på telegram för vilket
telegrafiskt mottagningsbevis önskas.
p. Chr. n. förk. för post Christum natum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
