Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pass(gång) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pass(gång)
bekostande av manskapets rekrytering,
utrustning o. underhåll mot viss ersättning av
kronan.
pass(gång) förflyttningssätt hos vissa fyrfotade
djur varvid samma sidas fram- o. bakben
lyftes samtidigt; passgångare djur som går
i passgång.
passiaʹr (da.) prat.
passʹim (lat.) här o. där, på flera ställen (i
text).
passioʹn (fr. lat.) häftig lidelse, åtrå; Kristi
lidandes historia; passionaʹle medeltida
uppbyggelseskrift med skildring av Kristi
lidandes historia i text o. bilder;
passionaʹto [-jånatå] (it.) mus. lidelsefullt;
passioneʹrad [-sjo-] lidelsefull, häftig;
passionisʹter medlemmar av en rom.-kat. orden som
särsk. söker verka för åminnelsen av Jesu
lidanden; passionsspel dramatisk
framställning av Kristi lidandes historia;
passionsveckan påskveckan.
passʹiv (fr. lat.) overksam, viljelös; ej
arbetande blott understödjande
(föreningsmedlem); mots. aktiv; passʹiv(um) gram.
verbform där subjektet är föremål för
verksamheten; passʹiva skulder och eget
nettokapital; mots. aktiva; passiviteʹt det att vara
passiv, overksamhet; kem. det att vara
opåverkad av syror; passʹivt motstånd
polit. det att motarbeta de maktägande utan
att göra något olagligt.
passpoalʹ [-all] (fr.fra.) i kanter el. i sömmar på
klädesplagg (särsk. uniform) insytt snöre av
annan färg än tygets.
passʹus (lat.) steg; gammalt rom. vägmått = 5
pedes; avsnitt av text; passage.
pasʹta (lat. o. it.) deg; degartat läkemedel.
pastejʹ bakverk med olika slags fyllning.
pastell” (fr. it.) pastellfärger; pastellmålning;
pastellfärger mjuka stift av sammanpressat
färgpulver; pastellmålning målning med
pastellfärger.
pasteurisera se pastörisera.
pastichʹe [-isj] se pastisch.
pastilʹj el. pastill” (fr. lat.) liten
(läkemedels)kaka som smälter i munnen.
pastisch” (fr. fra.) dikt el. musikstycke i annan
konstnärs el. konstriktnings stil o. form.
pasʹtor (lat. ”herde”) titel för präst i allm.;
p. emerʹitus se emeritus; p. locʹi platsens
kyrkoherde; p. primaʹrius eg. den förste
kyrkoherden; titel för kyrkoherden i
Stockholms Storkyrkoförsamling; pastoraʹl
herdedikt, idyll; mus. musikstycke i 6/8 takt av
lantlig, idyllisk karaktär; idyllisk; prästerlig,
kyrkoherde-; pastoralteologi läran om
själavården; pastoraʹt en kyrkoherdes el.
pastors arbetsfält; pastorsadjunkt
biträdande präst.
pastoʹs [-ås], pastöʹs (fr. it. ”degig”)
(mål
patisseri
ningsteknik) med tjockt färglager; fyllig
(om viner).
pastourellʹe [-toräll] (fra.) liten fornfra.
episklyrisk herdedikt.
pastöriseʹra (efter den fra. kemisten Pasteur)
uppvärma mjölk, öl o. d. till 60—380? för att
döda skadliga bakterier.
pastöʹs se pastos.
Pat [pätt] (eng. förk. av namnet Patrick,
Irlands skyddshelgon) öknamn på irländare.
patʹchouli [-tsjo-] se patschuli.
påte [pat] (fra. ”deg”) obränd porslinsmassa;
p. dure [-dyr] svårsmält porslinsmassa;
p. sur p. [-syr-] övermålning av ett mörkt
porslinsföremål med vit porslinsmassa i olika
tjocklek; p. tendre [-tangdr] lättsmält
porslinsmassa.
påté [pateʹ] (fra.) pastej; p. de foie [-da foaʹ]
leverpastej; p. de foie gras [-gra]
gåsleverpastej.
patellʹa (lat. ”liten skål”) knäskål;
patellaʹrreflex ofrivillig sammandragning av lårets
sträckmuskel genom slag tätt under
knäskålen.
pateʹn (fr. lat.) oblattallrik vid nattvarden.
patenʹt (fr. lat.) ensamrätt att utnyttja en
uppfinning; äldre benämning på viss offentlig
handling; patenteʹra taga patent på en
uppfinning; patentfolio format på tryckalster
med ovikta ark; patentmediciʹn läkemedel
som försäljes under visst (lagligen skyddat)
namn; humbugsmedicin.
patʹer (pl. patʹres) (lat.) fader; kat. (prästvigd)
munk; p. familʹias familjefader, husfader;
p. patʹriae landsfader.
patʹera (lat.) flat offerskål med fot.
paternellʹ (fr. fra.) fäderne, faders-;
paterniteʹt faderskap.
patʹer nosʹter (lat.) fader vår (bönen); radband;
paternosʹterverk uppfordringsverk som
består av en ändlös kedja med skopor o. d.
patʹer peccaʹvi (lat.) fader jag har syndat
(Luk. 15:18, 21).
påte sur påte, påte tendre se under påte.
pateʹtico [-å] (it.) mus. patetiskt; patetiʹk
patos; pateʹtisk lidelsefull; högstämd;
högtravande, svulstig.
patienʹs [passiangs] (fr. fra. ”tålamod”)
kortspel för en person.
patienʹt [-atsi-, äv. -asi-] (fr. lat.) sjukling
under läkarbehandling.
patienʹtia omʹnia vinʹcit [-tsia-] (lat.)
tålamod övervinner allt.
paʹtina (it. ”fernissa”) ädelfärg, grönaktigt
överdrag på koppar o. brons framkallat av
luftens inverkan; (fig.) tecken på hög ålder;
patineʹra överdraga med patina.
paʹtio [-tiå] (sp.) inre gårdsrum i sp. hus.
patisseri” (fr. fra.) (tillagning av) finare
bakverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
