Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - postbox ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
postbox
postbox, postfack låst fack på postkontor där
fackets innehavare kan hämta sin brevpost.
post Chriʹstum (naʹtum) (lat.) efter Kristi
födelse.
postcommuʹnio (lat.) den kat. mässans femte
o. sista huvudavsnitt efter nattvardens
begående; sången som hör dit.
postdaterra (fr. lat.) skriva ett senare datum än
det rätta; mots. antedatera.
postdentaʹler (fr. lat.) konsonanter som bildas
med tungspetsen mot de övre framtändernas
baksida (t. ex. t o. d).
postdiluviaʹnsk (fr. lat.) från tiden efter
syndafloden = postglacial; mots. antediluviansk.
postejʹ el. bastejʹ (fr. ty.) rundel, försvarstorn
i fästningsmur.
posteʹra gå el. stå på vakt.
poste restanʹte [påstrestant, äv. -restangt]
(fra.) postförsändelse som skall avhämtas på
posten av adressaten.
posʹteri (lat.) de efterkommande; posterioʹra
senare händelser; bakdel, stjärt;
posterioriteʹt senare tillvaro; det att stå efter i rang;
posteriteʹt efterlevande; eftervärld.
postexistenʹs (fr. lat.) senare tillvaro; liv efter
döden.
postfack se postbox.
post feʹstum (lat.) cfter festen; för sent.
postfloratioʹn (fr. lat.) bot. fröskyddande
förändringar hos blomman efter blomningen.
postgiro (fr. lat.) betalningssystem inom
postväsendet för underlättande av
betalningsrörelsen genom att minska
kontantbetalningar.
postglaciaʹl (fr. lat.) geol. från tiden efter
istiden.
post hoc, erʹgo propʹter hoc (lat.) efter detta,
alltså till följd av detta (log. felslut).
post homʹinum memoʹriam (lat.) i
mannaminne.
posthuʹm se postum.
posthypnoʹtisk (fr. lat.-gr;) (handling) som
ålagts under hypnos men utförs efter
uppvaknandet.
postiljoʹn (fr. fra.) eg. kusk på postvagn;
tjänsteman i postkupé.
postillʹa [på-, äv. po-] (av lat. post illʹa texʹtus
verʹba efter dessa textens ord)
predikosamling.
postillon” dʹamouʹr [påstijång damor] (fra.)
överbringare av kärleksbrev.
postlimiʹnium (lat.) (i rom. rätt)
återinträdande i gamla rättigheter; (numera)
återställande av tidigare rättstillstånd inom
besatt område.
postluʹdium (fr. lat.) mus. efterspel (särsk. på
orgel efter gudstjänsten); mots. preludium.
post meriʹdiem (lat.) efter middagen.
post morʹtem (lat.) efter döden.
post, non proprʹter (lat.) efter, icke till följd av.
potentiera
post nuʹbila Phoebus [-fe-] (lat.) efter moln
(regn) kommer solsken.
posʹto [påsstå] (it.) (försvars)ställning.
postpalataʹler (fr. lat.) ljud som bildas av
tungryggen mot mjuka gommen (t. ex.
g o. k).
post parʹtum (lat.) efter födseln.
postponerra (fr. lat.) ställa efter; tillbakasätta;
ringakta; postpositioʹn tillbakasättande;
jur. nedsättande av en inteckning efter en
annan.
postregaʹle (fr. lat.) kronans ensamrätt till
avgiftsbelagd postbefordran i ett land.
posʹtremissväxel växel utfärdad av bank på
utställaren el. annan bank; numera vanl.
postväxel.
post Roʹman conʹditam = post urbem
conditam.
postsceʹnium (lat.) rummet bakom scenen på
en teater i antiken.
postseminarium (fr. lat.) samkväm efter
seminarium vid universitet el. högskola.
postskripʹtum (fr. lat.) efterskrift, tillägg i
brev o. d.
postulanʹt (fr. lat.) sökande, aspirant;
postulaʹt fil. sats som varken behöver el. kan
bevisas; mat. uppgift vars lösning cj kräver
bevis; postuleʹra påstå, förutsätta, yrka.
postuʹm el. posthuʹm (fr. lat.) född efter
faderns död; utgiven efter författarens död.
post urʹbem conʹditam (lat.) efter stadens
(dvs. Roms) grundläggning.
posʹuit (pl. posueʹrunt) (lat.) (N. N.) har rest
den (inskrift på statyer o. d.).
posörr (fr. fra.) en som poserar, tillgjord
person.
potaʹge [-asj] (fra.) avredd soppa.
potassʹium = kalium.
pot-au-feu” [påtåfö] (fra.) köttsoppa med
grönsaker.
potemʹkinbyar el. -kulisser [patjäåmmkin-]
skenbart vackra uppbyggnadsresultat (efter
den ry. furst Potemkin, som lät uppföra
kulissbyar i Sydryssland till en av kejsarinnan
Katarinas inspektionsresor).
potenʹs (fr. lat.) makt, förmåga, möjlighet:
med. mannens förmåga att utöva samlag;
mat. produkten av ett antal lika stora
faktorer (t. ex. 3:e potensen av 5 = 53 = $ X $>
X s$); potenʹt avlingsduglig, i stånd att
utöva samlag; mots. impotent; potentaʹt
mäktig herrc; potentiaʹl(funktion)
[-(t)sial-] mat. funktion med vars hjälp en kropps
attraktion på en annan beräknas;
potentiaʹlis gram. modus som anger något såsom
möjligt; potentiaʹliter möjligen; till
möjligheten; potentiell” [-(t)siäll] möjlig men ej
förverkligad; verkande efteråt (om
mediciner); mots. till aktuell; p. energiʹ energi
som kan utlösas i arbete; potentieʹra ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
