Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - potentiometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
potentiometer
högre potens, förstärka; potentiomeʹter
apparat för reglerande av elektrisk spänning.
poterʹn (fr. fra.) täckt förbindelsevalv i
fästning.
potesʹtas (lat.) makt,
(särsk.) = patria potestas.
potʹior teʹmpore, potʹior juʹre (lat.) den som
har företräde i tid har företräde i rätt.
potʹius seʹro quam numʹquam (lat.) bättre
sent än aldrig (Livius).
potkeʹs el. potkäʹs [äv. påttʹ-] (fr. ty.) riven
ost som blandats med smör, kryddor o.
brännvin el. konjak.
potpurri” [äv. -porri] (fr. fra.) eg.
köttblandning i kruka; välluktande torkade blad i
kruka; mus. musikstycke av löst
sammankedjade melodier.
pott (fr. holl.) samtliga spelares insatser i
kortspel.
pottʹery [påttari] (eng.) krukmakararbete,
lergods.
pottle [påtl] eng. rymdmått för torra varor =
1/2 gallon.
potztauʹsend [påttstaosant] (ty.) för tusan!
poulaʹrd [po-] (fr. fra.) kastrerad höna.
poule [poll] (fra.) grupp tävlande fäktare.
poulʹe au port [poll å på] (fra.) fransk soppa
Ilaå höns o. grönsaker; pouleʹt [polä]
kycking.
pound [paond] (eng.) pund, som handelsvikt
0,454 kg, som guld- o. juvelvikt 0,373 kg;
= p. steʹrling [staling] eng. myntenhet =
20 shillings.
pour [por] (fra.) för; för att; p. acquiʹt
[-akki] kvitterat, betalt; pourboiʹre
[porboar] drickspengar; p. contanʹt [kångtang]
mot kontant betalning; p. condoléanʹce
[kångdåleangs] (på visitkort) för att
kondolera; p. faire part [fär par] för att meddela;
p. faire visitʹe [fär visitt] för att avlägga
visit; p. féliciteʹr [felisite] för att lyckönska;
P. 1e Méritʹe [la meritt] ”för förtjänst”
(preussisk orden); pourparleʹr [porparle]
samtal, underhandling; p. prendre congé
[prangdr kångsjeʹ] för att taga avsked; p.
rendre visitʹe [rangdr visitt] för att
gengälda en visit.
pousseʹra [po-] (fr. fra.) driva fram, hjälpa
ram.
poʹvero [påverå] (it.) fattig; poverellʹo
”(Guds) lille fattige”, Franciskus av Assisi.
poängʹ, äv. point [poäng] (fr. fra.) öga på
tärning; värdeenhet i spel, tävling o. d.;
udd i yttrande, kvickhet o. d.; poängteʹra
el. pointeʹra [poäng-] framhäva, betona,
understryka.
pp. förk. för pia piano el. pianissimo; paginae.
p. P. C. förk. för pour prendre congé.
P. R. förk. för populus romanus.
Pr kem. tecknet för praseodym.
(ämbets)myndighet;
praliner
pracʹtical joʹke [präktikal djåok] (eng.)
handgripligt skämt.
prae [pre] (lat.) före; prae- se även pre-.
praeamʹbulum [prea-] (lat.) inledning; mus.
förspel.
praecepʹtor se preceptor.
praecicisʹm [pre-] (fr. lat.) en ortodox (senare
mera pietistiskt färgad) riktning inom den
holl. kalvinismen på 1600-talet.
praeʹcox [pre-] (lat.) brådmogen.
praeʹdium [pre-] (lat.) fastighet; p.
domʹinans fastighet till förmån för vilken ett
servitut gäller; p. serʹviens fastighet som
besväras av servitut.
praefecʹtus se prefekt.
praenoʹmen [pre-] (lat.) förnamn.
praeposʹitus [pre-] (lat.) föreståndare; prost;
p. sacʹri cubicʹuli ”föreståndare för det
heliga sovgemaket”, överste kammarherre
vid det bysantinska hovet.
praeputʹium [pre-tsi-] (lat.) anat.
manslemmens förhud.
praeʹses se preses.
praeterʹea ceʹnseo (Carthaʹginem esse
delenʹdam) (lat.) för övrigt anser jag (att
Kartago bör förstöras).
praetexʹta se toga p. o. fabula p.
praeʹtor [pre-] (lat.) pretor, fornrom.
ämbetsman med rättsvårdande uppgifter;
praetoriaʹner soldater i den rom. kejsarens
livvakt; praetoʹrium fältherretält; fältherres
högkvarter; kejserligt palats.
praʹgma (gr.) verksamhet; pragmatiʹk
sakkunskap; pragmaʹtisk klok, saklig; kunnig
i statsvärv; p. historieskrivning
framställning av historien som en följd orsaker o.
verkningar; p. sanktion i högtidliga former
utfärdad förordning i vissa kyrko- o.
statsärenden; pragmatisʹm fil. riktning enligt
vilken ett omdöme är giltigt i den mån det
är livsfrämjande.
prairial” [prär-] (fra.) ängsmånad, den 9:e
månaden i den fra. revolutionskalendern;
prairiʹe [präri] äng; jfr prärie.
praʹkrit sammanfattningsnamn på de
medelindiska dialekterna.
praktiʹk (fr. gr.) användning, tillämpning
(”praktiska”) livet; mots. teori; erfarenhet;
(läkares, tandläkares o. advokats)
yrkesutövning el. kundkrets; praktikaʹbel
användbar; utförbar; farbar; praktikanʹt en som
lär sig ett yrke genom att praktisera;
prakʹtiker kornst- el. yrkesutövare med
praktisk erfarenhet; praktiseʹra tillämpa i
praktiken; öva sig i ett yrke; utöva ett yrke
(särsk. läkarens, tandläkarens o. advokatens);
prakʹtisk ändamålsenlig; händig; med
utpräglat verklighetssinne.
praliʹner (fr. fra.) urspr. brända mandlar;
fyllda halvkulor av choklad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
