Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - praseodym ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praseodym
praseodyʹm (fr. gr.) en sällsynt
jordartsme
prate” nsis (lat.) bot. som växer på ängar.
Praʹter (ty.) park, promenadplats (särsk.
nöjesparken i Wien).
praʹtika el. prakʹtika (fr. lat.) sundhetsbetyg
för fartyg i karantän.
pravʹda (ry. o. tjeck.) sanning; sovjetrysk
tidning; p. viʹtezi (tjeck.) sanningen segrar
(den tjeck. presidenten Masaryks valspråk).
praxʹis (fr: gr.) praktik (i bet. utövande av ett
yrke); vedertaget bruk, rättsvana.
p. R. c. förk. för post Romam conditam.
pre- se även prae-.
prebendaʹrius (fr. lat.) en som innehar ett
prebende; prebenʹde (särsk. förr) årlig inkomst
(av kyrkoegendomar) som tillföll vissa
präster, professorer o. lektorer.
precedenʹs (fr. lat.) försteg; företräde (i rang);
precedensfall jur. ett tidigare liknande
rättsfall; precedeʹra gå före; ha företräde (i rang).
precepʹtor (fr. lat.) lärare, informator;
akademisk lärare med lägre tjänsteställning än
professor; preceptoraʹt preceptors tjänst el.
befattning.
precessioʹn (fr. lat.) astr. solens o. månens
inverkan på jordaxelns riktning, som
åstadkommer en årlig förskjutning av dagj
jämnmgspunkterna
precicisʹm se praecicism.
preciosa se pretiosa.
preciositeʹt (fr. fra.) förkonstlad, effektsökande
smakriktning inom fra. societeten o.
litteraturen under 1600-talet; jfr preciöser.
precipitanʹdo [-tji-] (it.) mus. ilande.
precipitaʹt (fr. lat.) kem. fällning, bottensats;
precipitatioʹn kem. utfällning; precipiteʹra
nedslå, fälla; falla; kem. utfälla; precipitiʹner
antikroppar som bildar bottensats med ett
upplöst artfrämmande äggviteämne.
preciʹs (fr. fra.) noggrann, punktlig; just;
preciseʹra eg. bortskära det överflödiga,
tydligt bestämma, noggrant fastslå;
precisioʹn noggrannhet, punktlighet;
precisionsinstrument instrument för noggranna
mätningar.
preciöʹs se pretiös; preciöʹser (fr. fra.) litterära
societetsdamer som i 1600-talets Paris bildade
skola med sin överdrivet snirklade
livsföring; jfr pretiös.
predellʹa (it. ”pall”) fotstycke till altarskåp.
predestinatioʹn (fr. lat.) förutbestämmelse;
tron på att människornas öde är
förutbestämt av Gud; predestineʹra förutbestämma.
predeterminatioʹn (fr. lat.) förutbestämmelse;
tron på att människornas handlingar är
förutbestämda av Gud; predetermineʹra
förutbestämma (människornas handlingar).
prediʹka (fr. lat.) utlägga Guds ord (vid
gudstjänsten); hålla straff- el. förmaningstal.
preklusion
predikamenʹt (fr. lat.) tillstånd, belägenhet;
sinnesförfattning.
prediʹkan (fr. lat.) religiös förkunnelse;
strafftal; predikanʹt en som utlägger Guds ord;
titel för vissa präster (t. ex. hov-, fängelsep.);
kringresande frikyrkopräst; pred1 ”kare
förkunnare; Predikaren bok i Gamla
testamentet.
predikaʹt (fr. lat.) gram. det som utsäges om
subjektet i en sats; log. det som utsäges om
subjektet i ett omdöme; predikatiʹv el.
predikaʹtsfyllnad gram. satsdel som med
predikatsverbet bildar ett sammansatt
predikat.
predisponeʹra (fr. lat.) på förhand göra
mottaglig för; predispositioʹn mottaglighet;
(sjukdoms)anlag.
predominatioʹn (fr. lat.) det att predominera;
predomineʹra vara förhärskande, vara i
övervikt.
preexistenʹs (fr. lat.) (själens) föruttillvaro;
preexisteʹra äga en föruttillvaro.
prefekʹt (fr. lat.) fornrom. militärbefälhavare;
(i Frankrike) ämbetsman som står i spetsen
för ett departement (ungefär = sv.
landshövding); föreståndare för vetenskaplig
institution; prefektuʹr en prefekts ämbete,
ämbetsområde el. bostad.
preferenʹs [el: -angs] (fr. fra.) företräde;
”priffe” (ett kortspel); preferensaktie aktie
med företrädesrätt till vinstutdelning;
preferenstull lägre tullsatser för länder som är
goda kunder än för andra; prefereʹra
föredraga, värdera högre.
prefigeʹra (fr. lat.) sätta (som) prefix; prefix”
förstavelse som fogas till början av ett ord
(t. ex. för i förstavelse); jfr suffix o. infix.
preformatioʹn(steorin) (fr. lat.-gr.) den
föråldrade uppfattningen att människan finnes i
förminskad men fullt utvecklad form i ägget;
mots. epigenes.
preglaciaʹl (fr. lat.) från tiden före istiden.
pregnanʹs [preng-, äv. preg-] (fr. lat.)
rikedom på tankar i sammanträngd form;
kärnfullt uttryckssätt; pregnanʹt
sammanträngd, kärnfull, träffande.
prehistoʹrisk (fr. lat.) förhistorisk.
prejʹa (fr. ty.) anropa ett fartyg; anmoda ett
fartyg att stoppa medelst signal el. skott.
préjudicʹe [presjydiss] (fra.) skada, förfång;
prejudiceʹra (fr. lat.) skada, förnärma;
utgöra prejudikat; prejudikaʹt jur. dom el.
utslag (från högsta instans) som lägges till
g:uund för bestämmande av senare liknande
fall.
préjugé [presjysjeʹ] (fra.) fördom.
prekamʹbriska formationer,
prekamʹbrium (fr. lat.) geol. formationer som är äldre
än kambrium.
prekludeʹra (fr. lat.) (ute)stänga; preklusioʹn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
