Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stewardess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stewardess
stewardess [stjoʹadiss] kvinnlig steward;
flygvärdinna.
steʹvedore [stividå] (eng.) stuvare, fackman
som hjälper till vid lastning o. lossning av
fartyg.
stg. förk. för sterling.
stibʹium (lat.) = antimon.
stichomantiʹ, stichometri”, stichomyti” se
stikomanti, stikometri, stikomyti.
stickʹert (fr. holl.) dolk som bäres av
flygofficerare o. -underofficerare.
stigʹma (pl. stigʹmata) (gr.) stick; tecken, märke;
bot. pistillmärke; Kristi fem sår; stigʹmata
hysteʹrica s. framkallade av hysteri;
stigmatisatioʹn, stigmatiseʹring uppkomst av
sår på händer o. fötter som hos den korsfäste
Kristus (hysteriskt fenomen el. svindel);
stigmatiseʹra framkalla sårmärken hos.
stikʹisk (fr. gr.) = rapsodisk; stikomanti”
spådom efter verser på lappar som drages från
en urna; stikometri” radräkning för
beräkning av avskrivarens lön; stikomyti”
replikskifte i drama, varvid varje person yttrar en
versrad åt gången.
stil (fr. lat.) framställningssätt; uppsats;
konstnärs el. konstverks särprägel; tideräkning;
boktryckstyp; handstil, piktur.
stilett” (fr. it.) tunn, trekantig dolk.
stiliseʹra (fr. lat.) avfatta i skriftlig form;
(inom konsten) framställa efter enkla
mönster utan att återge individuella särdrag;
stilisʹt författare bedömd efter sin stil;
stilistiʹk läran om litterär stil; stilisʹtiker
stilforskare; stilisʹtisk som rör den litterära
stilen.
stillʹeben [äv. -leʹ-] (ty.) målning med
uppställda döda föremål som -motiv.
still goʹing strong [-gåoing strång] (eng.)
ännu i sin fulla kraft.
stiltje (fr. holl.) vindstilla.
stilʹton roquefortliknande eng. ost.
stilʹus el. stylʹus (lat.) skrivstift, griftel.
stimulanʹs [el. -angs] (pl. stimulanʹtia) (fr. lat.)
upplivande medel, retmedel; stimulatioʹn
stimulering; stimuleʹra uppliva, pigga upp,
sporra; stimʹulus (lat.) piggstav, sporre;
eggelse, retmedel.
stipatioʹn (fr. lat.) med. förstoppning.
stipendiaʹt den som mottager ett stipendium;
stipendieʹra tilldela stipendium;
stipenʹdium (lat. eg. ”sold”) penningunderstöd åt
studerande o. konstnärer.
stiʹpes (pl. stiʹpites) (lat.) bot. stängel, stjälk.
stiʹpler (fr. lat.) bot. småblad vid bladfästet.
stipulatioʹn (fr. lat.) det att stipulera;
stipuleʹra avtala, bestämma medelst kontrakt;
det som är stipulerat.
stirpaʹl som rör stirps; stirps (pl. stiʹrpes) (lat.)
stam, släkt(gren), familj.
stoa” [ståa] (gr.) täckt pelargång.
strangulera
stockʹ-broʹker [ståkk bråoka] (eng.)
fondmäklare; Stock Exchangʹe [ikstjejndj] fondbörs.
stoff (fr. ty.) ämne, material; tyg; stoffeʹra
styra ut, putsa upp; fålla.
stofiʹl trångsynt person, förtorkad enstöring.
stoicisʹm (fr. gr.) fil. lära enligt vilken det
högsta goda består i att lyda förnuftet o.
mörta livets skiften med upphöjt lugn;
sinneslugn, oberördhet; stoʹiker [stå-] anhängare
av stoicismen; välbalanserad människa;
stoʹisk [stå-] i överensstämmelse med
stoicismen; oföränderlig, behärskad.
stoʹla [stå-] (lat.) fornrom. fotsid, kortärmad
kvinnoklänning; brett axelband som bäres
av kat. präster vid gudstjänsten; lång och
bred boa.
stoll (fr. ty.) dagort, vågrät gruvgång.
stomrʹa [-å-] (pl. stomʹata) (gr.) mun.
stomʹachus [-å-] (lat.) mage; magsäck.
stomatiʹt(is) (fr. gr.) inflammation i
munslemhinnan; stomatoʹl [-ål] antiseptiskt medel
för munnens o. tändernas vård;
stomatologi” läran om munhålans sjukdomar;
stomatoskoʹp [-åp] apparat för
stomatoskopi; stomatoskopiʹ undersökning av
munhålan.
stomp se estompe.
stone [ståon] eng. handelsvikt = 14 eng.
pund = 6,35 kg.
stop press news [ståpp - njos] (eng.) nyheter
som införs i en tidning sedan tryckningen
börjat.
storʹax se styrax.
store [stå] (eng.) varulager, magasin; (amer.)
butik.
store [står] tunn gardin som täcker hela
fönstret.
stormogul se mogul.
stornellʹo (it.) = ritornell.
stoʹry [ståri] (eng.) berättelse, historia; jfr
short story.
stout [staot] (eng.) ett starköl.
stow-away” [ståo ä0äj] (eng. eg. ”stuva
undan”) gratispassagerare.
strabisʹm (fr. gr.) skelning; straʹbisk skelande.
stracchiʹno [strakkinå] en fet it. ost.
straʹda (it.) väg, gata.
stradivaʹrius fin it. violintyp (efter Stradivari,
violinbyggarfamilj i Cremona på 1600- o.
1700-talen).
straight [strejt] (eng.) rak; spela s. (i jazz)
spela en dansmelodi i dess ursprungliga form
utan improvisationer o. variationer; jfr hot;
(i poker) fem kort i följd; s. flush [flasj]
fem kort i följd i samma färg.
strait [strejt] (eng.) sund, pass.
stramalʹj (ytt. fr. lat.) gles (bomulls)vävnad
som används till broderier o. märkning.
strangulatioʹn [-ngg-] (fr.lat.) det att
strangulera; stranguleʹra strypa el. hänga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
