Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stranguri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stranguri
stranguri” [-ngg-] (fr. gr.) smärtsam, droppvis
skeende urinering.
strapatʹs (fr. it.) tröttande kroppsansträngning;
strapatseʹra uthärda strapatser; anstränga
sig hårt.
strascinanʹdo [-sji-] (it.) mus. släpande; s
Parco med liggande stråke.
strass (fr. ty.) konstgjorda ädelstenar av
blyhaltigt glas.
straʹta pl. av stratum.
strateʹg (fr. gr.) härförare; strategeʹm
krigslist; strategiʹ den del av krigskonsten som
sysslar med planläggandet av mil.
operationer; jfr taktik; strateʹgisk som har samband
med strategi.
stratifieʹra (fr. lat.) lägga i lager;
stratifikatioʹn, stratifieʹring utläggande av frö
skiktvis i jorden; stratigrafi” läran om
jordlagrens fördelning o. ålder; stratocumʹulus
lågt hängande, mörka moln.
stratokrati” (fr. gr.) soldatvälde.
stratosfäʹr (fr. lat.-gr.) luftlagret ovan
troposfären (ca 16 km ovan jordytan vid
ekvatorn); stratoskoʹp [-åp]
blindflygningsinstrument som håller olika flygplan underrättade
om varandras flyghöjder; straʹtum (lat.)
lager.
streʹber (ty.) hänsynslös lycksökare; streberi”
det att vara streber.
street [strit] (eng.) gata.
strejk (fr. eng.) arbetsnedläggelse;
lägga ned arbetet.
strelʹtser (fr. ry.) de forna tsarernas livvakt.
streʹnae (lat.) (i antikens Rom) nyårsgåvor.
strepitoʹso [-tåså] (it.) mus. larmande;
strepʹitus (lat.) buller; med. ljudet från ojämna ytor
som gnider mot varandra.
streptokock” (fr. gr.) sjukdomsalstrande
kulbakterie som är lagrad i kedjor.
stress (eng.) fysisk el. psykisk påfrestning som
medför sjukdom el. bristande psykisk
balans.
strettʹa, strettʹo (it. ”trång”,
trängd”) mus. hastigare tempo.
striʹcte (lat.) strängt taget; strictissʹime i
strängaste bemärkelse; striʹcto juʹre enligt
sträng rättvisa; striʹcto seʹnsu i sträng
mcenIing.
striʹdor (lat.) pipande andningsljud; s.
deʹntium [-tsi-] tandagnisslan.
strikt (fr. lat.) stram, sträng, noggrann;
striktuʹr med. förträngning av kanal i kroppen
(t.ex. urinröret).
stringenʹdo [-djändå] (it.) mus. med tilltagande
tempo; stringenʹs [-ngg-] logisk klarhet,
sträng följdriktighet; stringenʹt klar, logisk,
följdriktig; stringeʹra sammanhålla,
sammandraga.
strix (lat.) uggla.
strobʹilus (lat.) kotte.
strejka
”samman
stupa
stroboskoʹp [-åp] (fr. gr.) roterande skiva el.
trumma med vilken olika ljusfenomen (bl.a.
ett slags levande bilder) kan framställas.
strof [-å-] (fr. gr.) ”vers”, rytmisk period av
flera versrader.
strofantiʹn (fr. gr.) ett växtgift som nyttjas vid
hjärtsjukdomar.
stroʹfisk [-å-] som är indelad i strofer.
stroke [stråok] (eng. ”takt”) taktåra;
tävlingsroddare som ror aktersta åran o. anger takten.
stroʹma [-å-] (gr. ”underlag”) anat. o. bot.
grundvävnad.
strong [-å-] (eng.) stark; (i sv.) stram.
strontianiʹt [-ts-] ett mineral innehållande
strontium; stronʹtium ett metalliskt
grundaäamne.
strophʹulus [-f-] (fr. lat.) ett
nässelfeberliknande utslag hos barn.
stross brytningsställe i gruva.
struggʹle for life [strag] få lajf] (eng.) kampen
för tillvaron.
struktuʹr(ering) (fr. lat.) uppbyggnad, inre
sammansättning; kem. det sätt på vilket
atomerna binder varandra i molekylen; geol.
det sätt på vilket en bergart är uppbyggd i
sina beståndsdelar; strukturaʹl el.
strukturell” som rör el. har avseende på strukturen;
struktureʹrad med viss struktur.
struʹma (lat.) förstoring av sköldkörteln;
strumektomi” bortopererande av struma;
strumiʹt(is) inflammation i struma;
strumöʹs behäftad med struma.
strykniʹn (fr. gr.) starkt gift som i små doser
används som nervstärkande medel.
stubiʹn(tråd) (fr. it.) tändtråd, tändrör.
stuck (fr. it.) blandning av kalk, gips o.
pulvriserad marmor; stuckatuʹr arbete i stuck;
stuckatöʹr den som arbetar i stuck.
studʹ-book [stad bokk] (eng.) stambok över
fullblodshästar med förteckning över deras
segrar.
studenʹt (fr. lat.) den som avlagt
studentexamen; studerande vid universitet o.
högskolor; studentikoʹs [-os, äv. -ås] (närmast
fr. ty.) på studentmaner uppsluppen,
skämtsam; studeʹra läsa (på examen); undersöka,
tforska stuʹdie utkast, övningsarbete;
forskning, undersökning; stuʹdio (it.)
konstnärs arbetsrum; inspelningslokal för radio o.
film; studioʹsus (lat.) studerande, student;
s. perpetʹuus el. perennʹis överliggare;
stuʹdium eg. flit; undersökning,
(vetenskaplig) forskning.
stuert se steward.
stuff (fr. ty.) mineral- el. bergartsprov.
Stuʹka [sjto-] ty. förk. för störtbombplanstyp.
stukaʹtklinga (fr. fra.) lån gsmal stötklinga.
stultitʹia [-tsia] (lat.) dårskap; stuʹltus dåre;
dåraktig.
stuʹpa (sanskrit) indisk kupolgrav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
