Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - subrett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
subrett
subrett” (fr. fra.) förslagen kammarjungfru
(som teaterroll).
sub rosʹa (lat.) under rosen, dvs. i förtroende
(då rosen hos romarna var tystnadens
symbol).
subsiʹdier (fr. lat.) ekonomisk hjälp som ett
land lämnar ett annat land (vanl. med vissa
polit. utfästelser i händelse av krig);
subsidiäʹr (fr. fra.) hjälp-; i andra hand.
sub sigillʹo confessioʹnis (lat.) under biktens
insegel; sub sigillʹo silenʹtii under
tystnadens insegel.
subsistenʹs (fr. lat.) bestånd; utkomst;
subsisteʹra äga bestånd, ha sin utkomst.
subskribenʹt (fr. lat.) en som subskriberar;
subskribeʹra eg. underskriva, teckna sig som
köpare av ett litterärt verk o.d.;
subskriptioʹn det att subskribera.
subsoliʹd (fr. lat.) psyk. rörlig o. ombytlig;
subsoliditeʹt det att vara subsolid.
sub specʹie aeternitaʹtis (lat.) sett ur
evighetens synvinkel (Spinoza).
substabiʹl (fr. lat.) psyk. klumpig o. osäker;
substabiliteʹt det att vara substabil.
subst. förk. för substantiv; substanʹs (fr. lat.)
stoff, ämne, kärna; substantialiteʹt [-ts-]
det att vara substans el. substantiell;
substantiellʹ väsentlig; kraftig; subʹstantiv gram. ord
som betecknar ett substans- el.
egenskapsbegrepp; substantiveʹra göra till substantiv;
substantiʹvisk som brukas som substantiv.
substitueʹra (fr. lat.) sätta i stället för något;
substituʹt det som sättes i stället för något;
substitutioʹn ersättande med något annat;
insättande av en ställföreträdare.
substraʹt (fr. lat.) underlag, grundval;
(kultuʹr)substraʹt näringslösning för
bakterieodling.
substruktioʹn (fr. lat.) byggnadsgrund.
subsumeʹra (fr. lat.) innefatta, inbegripa under
något; subsumtioʹn log. ett begrepps el.
omdömes underordnande under ett annat.
subterraʹn (fr. lat.) underjordisk.
subtiʹl (fr. lat.) (hår)fin, spetsfundig;
svårdefinierbar; subtiliseʹra syssla med
spetsfundigheter; subtiliteʹt det att vara subtil;
något subtilt.
subtrahenʹd (fr. lat.) det tal som skall dras från
ett annat (minuend); subtraheʹra draga ett
tal från ett annat; subtraktioʹn det att
subtrahera.
subtroʹpisk [-å-] (fr. lat.-gr.) belägen mellan
de tempererade o. tropiska zonerna.
sub uʹna specʹie (lat.) under en form (dvs.
endast i form av nattvardsbrödet vid den kat.
nattvarden); sub utraʹque specʹie under
bägge formerna (dvs. både nattvardsbröd o.
vin).
subvaliʹd (fr. lat.) psyk. petig o. energifattig;
subvaliditeʹt det att vara subvalid.
suffragium
subʹway [sabboej] (eng.) (i England) tunnel för
gångtrafik; (i USA) tunnelbana; jfr
underground.
subvenerʹra (fr. lat.) understödja (ekonomiskt);
subventioʹn (statsjunderstöd; mellankomst,
bemedling; subventioneʹra (ekonomiskt)
understödja.
sub voʹce [-vå-] (lat.) under det o. det ordet,
i den o. den artikeln.
succé [sykkse”, äv. sukk-] (fr. fra.) framgång,
lycka, bifall.
succedeʹra [sukks-] (fr. lat.) efterträda.
succés [sykksäʹ] (fra.) succé; s. de rire [d2 rir]
skrattsuccé, löjeväckande misslyckande; s.
dʹestimʹe [-dästimm] aktningsfullt (men
måttligt) erkännande; s. pyramidal”
[piramidall] oerhörd framgång, stormande bifall.
successioʹn [sukks-] (fr. lat.) inträde i annans
rättsställning; arvsföljd; tronföljd;
successiʹv [el. sukkʹ-] följande på varandra.
succinaʹt [suksi-] (fr. lat.) bärnstenssyrans
salter; succiʹnum bärnsten.
succʹuba (lat.) ett mot en incubus svarande
kvinnligt väsen, mara.
succʹus (lat.) saft, ren fruktsaft utan socker.
suckaʹt (fr. fra.) cedrat, de sockrade skalen av
några citronarter.
suckulenʹt (fr. lat.) saftig, köttig; suckulenʹter
växter med saftiga o. köttiga vävnader.
sudaʹmina (fr. lat.) med. hettblåsor; sudaʹrium
(lat.) svettbad; svetteduk; sudatioʹn
svettning; sudatoʹrium svettbad; suʹdor (lat.)
svett, svettning; sudoriʹfera svettdrivande
medel.
suʹdra hinduernas lägsta kast.
Sueʹcia el. Sveʹcia latiniserade namnet på
Sverige; Sveʹcia antiʹqua et hodierʹna
”Sverige fordom o. nu”, titel på Erik
Dahlberghs topografiska planschverk från
1600talets Sverige.
la Suéde [-suäddʹ] (fra.) Sverige.
suffeʹter (fr. lat.) de två högsta ämbetsmännen
i forntidens Kartago.
sufficienʹs (fr. lat.) tillräcklighet; sufficienʹt
tillräcklig; suffʹicit (lat.) det räcker.
suffigeʹra sätta som suffix.
suffisanʹs [syffisangs] (fr. fra.) självgodhet,
dryghet; suffisanʹt självgod, dryg.
suffix” (fr. lat.) avledningsändelse som lägges
till en ordstam; jfr prefix o. infix.
sufflé (fr. fra.) luftig pudding på äggvita o.
olika tillsatser; suffleʹra tillviska en
skådespelare hans roll; sufflett” nedfällbart
skärmskydd på vagnar m.m.; sufflöʹr person som
sufflerar; sufflöʹs kvinnlig sufflör.
suffragaʹn (fr. lat.) kat. biskop som lyder under
ärkebiskopen; suffragett” (närmast fr. eng.)
beteckning på eng. kvinnor som våldsamt
demonstrerade för kvinnlig rösträtt;
suffraʹgium (lat.) röst; omröstning; rösträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
