Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stupefacientia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stupefacientia
stupefacienʹtia [-tsia] (lat.) bedövande medel;
stupefaktioʹn bestörtning; stupiʹd
höggradigt inskränkt, enfaldig; stupiditeʹt det
att vara stupid; stupʹor känslolöshet,
dumhet; med. fullständigt slöhetstillstånd (särsk.
hos sinnessjuka).
Sturʹmabteilung =<[sjtormapptajlong] = (ty.
”stormavdelning”) den nationalsocialistiska
milisen; Sturm und Drang [sjtorm ont]
”storm. o. jäsning”, tysk litterär strömning
under 1770-talet, var starkt känslobetonad,
frihetsälskande o. natursvärmisk.
stuteriʹ (fr. ty.) anstalt för hästavel i stor skala.
stybbʹ el. stybbe (fr. ty.) kolblandad, lerhaltig
%and; tävla på s-en på kolstybbsbelagd
löpar
ana.
styʹgisk som rör Styx.
style [still] (fra.) stil; le style cest Phomme
[-sä låmm] stilen är mannen (författaren).
styliʹt (fr. gr.) pelarhelgon; stylobaʹt pelarrot;
styloliʹt stängellik stenavlagring.
stylʹus se stilus.
stypʹsis (gr.) sammandragning; stypʹtika
sammandragande, blodstillande medel;
sammandragande, blodstillande.
styrʹax (gr.) balsam från ett orientaliskt träds
bark (används till parfym o. i medicinen).
styʹrbord högra sidan av fartyget, när man
står vänd mot fören.
styʹver (fr. holl.) (förr) sv. silver- o.
kopparmynt av växlande värde.
Styx (i gr. myt.) flod i underjorden;
underjorden.
Stänʹdchen [sjtänt-] (ty.) serenad.
stäpp (fr. ry.) torr, trädlös grässlätt.
stärʹbhus el. sterbhus (fr. ty.) dödsbo;
dödsbodelägare.
stö(c)kiologiʹ (fr. gr.) läran om grundämnena;
stö(c)kiometri” läran om de kem. ämnenas
vikt- o. volymförhållanden vid förvandling
till nya ämnen.
suʹa sponʹte (lat.) av egen drift.
suaʹviter in modʹo [sva-] se fortiter in re.
sub [subb] (lat.) under.
subaciditeʹt (fr. lat.) för litet syra i
magsaften.
subakuʹt (fr. lat.) med. icke särskilt snabbt el.
våldsamt förlöpande.
subalpiʹn (fr. lat.) mellan skogsregionen o.
högfjället.
subalterʹn (fr. lat.) underordnad; (även)
subalternofficer löjtnant o. fänrik;
subalternatioʹn underordning; log. underordnande av
ett trängre begrepp under ett allmännare;
underordnande av ett omdöme under ett
annat; subalterniteʹt det att vara subaltern.
subantarʹktisk (fr. lat.-gr.) (klimatbälte)
mellan antarktis o. kontinenterna; subarʹktisk
mellan det arktiska o. tempererade bältet.
subdivideʹra (fr. lat.) dela i underavdelningar;
sub praetextu
subdivisioʹn underavdelning;
underindelning.
subdominanʹt (fr. lat.) mus. underdominant.
subduraʹl (fr. lat.) befintlig under hårda
hjärnhinnan (dura mater).
suberiʹn (fr. lat.) korkämne; suberöʹs
korkartad.
subfebriʹl (fr. lat.) med icke över 38,"3 feber.
subfossiʹl (fr. lat.) geol. icke helt förstenad.
subglaciaʹl (fr. lat.) geol. bildad under
(inlands)isen.
suʹbito (it.) mus. hastigt, plötsligt.
subj. förk. för subjekt; subjekʹt (fr. lat.) gram.
satsdel om vilken något utsäges; fpl. det
tänkande o. handlande jaget; mots. objckt;
subjektioʹn underkastelse; subʹjektiv [el.
-iʹv] som hör till subjektet; personlig; mots.
objektiv; subjektiveʹra göra subjektiv;
subjektivisʹm fil. åskådning enligt vilken all
uppfattning o. värdering är betingad av den
enskilda individens förutsättningar o.
subjektiva läggning; subjektiviteʹt det att vara
subjektiv.
subkapaʹbel (fr. lat.) psyk. underbegåvad,
trög; subkapaciteʹt det att vara
subkapabel.
subkonträʹra omdömen (fr. lat.) log.
partikulära omdömen varav det ena bejakar vad det
andra förnekar.
subkroʹnisk (fr. lat.-gr.) = subakut.
subkutaʹn (fr. lat.) som försiggår el. ligger
under huden.
sub leʹge liberʹtas (lat.) frihet under lagen.
subliʹm (fr. lat.) upphöjt skön, upplyftande;
sublimaʹt ett starkt gift o. antiseptiskt
medel; sublimatioʹn kem. en fast kropps
förgasning o. gasens förtätning till fast form utan
att först bli vätska; sublimeʹra genomgå
sublimation; sublimeʹring (i psykoanalvsen)
överföring av en lägre drift (t.ex. könsdriften)
till en högre (t.ex. konstnärlig skapardrift);
sublimiteʹt upphöjdhet, lyftning.
sublokatioʹn (fr. lat.) jur. det att en hyresgäst i
sin tur hyr ut det av honom hyrda.
sublunaʹrisk (fr. lat.) under månen befintlig;
jordisk, förgänglig.
subluxatioʹn (fr. lat.) ofullständig luxation.
submariʹn (fr. lat.) undervattens-.
submerʹs (fr. lat.) under vattenytan befintlig;
submersioʹn nedsänkning i vatten.
submikroskoʹpisk (fr. lat.-gr.) osynlig i
vanligt mikroskop, ultravisibel.
subordinatioʹn (fr. lat.) log. begrepps
underordnande under varandra; mil. krigslydnad,
krigstukt; subordineʹra underordna, vara
underordnad.
suboxiʹd (fr. lat.-gr.) kem. en oxid av ett ämne
som innehåller mindre syre än den vanliga
oxiden.
sub praeteʹxtu (lat.) under förevändning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
