- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
336

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - telekinesi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

telekinesi

nyheter till press, radio m. m.; telekinesi”
rörelse förorsakad av någon hemlighetsfull,
avlägsen kraft (t. ex. borddans);
telekineʹtisk fjärrverkande.

telematologiʹ (fr. gr.) läran om viljan.

telemeʹter (fr. gr.) apparat för telemetri;
telemetriʹ avståndsmätning; teleobjektiʹv
fotografiskt objektiv för fjärrfotografering.

teleologiʹ (fr. gr.) läran om
ändamåilsenligheten; läran om att världen styres av
ändamålsenliga krafter; teleoloʹgiskt gudsbevis
det att sluta sig till Guds existens genom
ändamålsenligheten i naturen.

teleosauʹrus (fr. gr.) en utdöd krokodilart.

telepati” (fr. gr.) överföring av tankar,
förnimmelser o. känslor utan förmedling av
sinnesintryck; telepaʹtisk som har samband
med telepati; som kan utföra
tankeöverföring el. tankeläsning; teleplasʹma massa
som strömmar ut ur mediets kropp (antas
ligga till grund för andars materialisation);
teleprinʹter (eng.) fjärrskrivmaskin;
teleskoʹp [-åp] astr. kikare med spegelobjektiv;
teleskopi” läran om o. bruket av teleskop;
teleskoʹpisk [-å-] som rör el. kan ses blott
med teleskop; telʹetype [tellitajp] (amer.)
fjärrskrivmaskin; televiseʹra sända per
television; televisioʹn trådlös telegrafering av
fasta o. rörliga bilder, ”fjärrsyn”; teʹlex
system för direkt telegrafförbindelse mellan i
systemet ingående abonnenter,
fjärrskrivning.

telʹferbana enspårig transportbana med
hängande löpvagnar.

tell (arab. tall) kulle, jordklädd ruinhög (i
Mindre Asien o. Nordafrika); odlingsbara
trakter i Atlasbergen i Nordafrika.

telluʹr (fr. lat.) ett sällsynt grundämne av
samma grupp som svavel; telluʹrisk som rör
jorden; telluʹrium modell som åskådliggör
jordens rörelse kring solen; tellʹus (lat.)
jorden; jordens gudinna.

telofaʹs sista stadiet vid celldelningen.

teʹma (pl. teʹmata) (gr. ”det uppställda”) ämne
att behandla, grundtanke; skriftlig
översättningsövning till främmande språk; gram.
uppräkning av vissa typiska verbformer;
mus. grundmelodi; tematiʹk el. temaʹtisk
utformning mus. bearbetning av ett el.
flera karakteristiska temata.

temennʹa (arab.) den österländska hälsningen
handen mot hjärtat, därefter mot pannan.

temʹpel (fr. lat.) byggnad invigd för
gudsdyrkan; icke-kristen kultbyggnad.

temʹpera(målning) (fr. it.) målning med
färger utrivna i vatten o. med äggula, harts
o.d. som bindemedel (särsk. i bruk före
oljemåleriets genombrott).

tempeʹra (fr. lat.) inställa en granat o. d. för
sprängning viss tid efter avlossningen.


Téne

temperamenʹt (fr. lat.) grundlynne,
skaplynne; lidelsefullt skaplynne; de fyra
temperamenten det sangviniska livliga o. glada,
det melankoliska tungsinta, det koleriska
hetsiga o. det flegmatiska kallblodiga o.
lugna; temperatuʹr värmegrad; mus. =
tempererad stämning; tempereʹrad
stämning den nödvändiga, obetydliga
avvikningen från intervallernas matematiska el.
akustiska renhet.

tempereʹra (fr. lat.) anpassa värmegraden;
dämpa, mildra; tempereʹrad lagom varm;
tempereʹrade zoʹner området mellan
vändo. polarkretsarna.

tempesʹta (it.) oväder, storm; tempestoʹso
[-ståså] mus. stormande.

temʹpi (pl. av tempo) (it.) tidsavsnitt; t.
passaʹti förgångna tider.

templiʹnolja citrondoftande granolja, använd
till parfymer m. m.

temʹpo (pl. tempi) (it.) tid; mus. tidsmått,
hastighetsgrad; fart, takt; mil. handgrepp;
t. di ballʹo i danstakt; t. di marʹcia
[marrtja] i marschtakt; t. di minuettʹo i
menuettakt; t. medeʹsimo i samma takt.

temʹpora (pl. av tempus) (lat.) tider; anat.
tinningarna; t. muʹtantuʹr, nos etʹ
mutaʹmur in illʹis tiderna förändras o. vi med
dem; temporaʹl tids-, tempus-; som rör
tinningarna; temporaʹlia, försv.
temporaʹlier ett kyrkligt ämbetes världsliga
rättigheter o. intäkter; temporell” timlig,
världslig; temporisatioʹn det att temporisera;
temporiseʹra se tiden an, invänta det
gynnsamma ögonblicket; temporäʹr övergående,
tillfällig.

temps [tang] (fra.) tid.

temʹpus (pl. tempora) (lat.) tid; gram. verbets
tidsform; t. clauʹsum den avstängda tiden,
dvs. fasta o. advent; t. edʹax reʹrum tiden
som förtär allt.

tenaciteʹt (fr. lat.) uthållighet, seghet; fys.
hållfasthet mot sträckning.

tenaʹkel (fr. lat.) manuskripthållare för sättare;
med. en böjd nål som förr användes vid
operationer; en filtreringsapparat.

tenalʹj (fr. fra.) befästning med in- o.
utgående vinklar.

teʹnax (lat.) uthållig, seg; jfr tenacitet.

tendenʹs (fr. lat.) strävan i bestämd riktning,
syfte, benägenhet, avsikt; tendentiöʹs [-siös]
med utpräglat syfte, avsiktlig.

tenʹder (eng.) el. tänʹder lokomotivs kolvagn;
mindre hjälpfartyg för post-,
provianttransport o. d.

tendeʹra (fr. lat.) syfta till, ha benägenhet
för.

tenʹdo (lat.) sena; tendovaginiʹt(is)
inflammation i senslida.

la Téne [tän] (ortnamn i Schweiz) järnålderns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free