Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tenebrae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenebrae
första århundraden i av kelter bebodda
länder.
tenʹebrae (pl.) (lat. ”mörker”) mässa om
aftonen el. natten under den stilla veckan till
minne av Kristi lidande o. död.
teneramenʹte (it.) mus. ömt.
Tenn. förk. för staten Tennessee, USA.
tennʹis (eng.) bollspel med gummiboll,
racketar o. nät tvärsöver banan.
tenʹon (gr.) sena; tenoʹntagra sensmärtor;
muskelgikt; tenontologi” läran om senorna;
tenoplastiʹk operation för förlängning,
förkortning el. transplantation av senor.
tenʹor (lat.) oavbruten varaktighet; dokuments
lydelse; tenoʹr (fr. it.) den högsta
mansstämman; tenorsångare.
tenorrafiʹ (fr. gr.) hopsyning av avskuren sena;
tenosynoviʹt(is) = tendovaginit(is);
tenotomi” avskärning av sena.
tenʹsa (lat.) (i antiken) vagn på vilken rom.
gudabilder fördes i procession.
tensioʹn (fr. lat.) spänning; instängda gasers
tryck.
tenson” [tangsång] (fra.) = tenzone.
tenʹsor = extensor.
tentakʹel (fr. lat.) känselspröt, fångstarm.
tentaʹmen (lat.) prov, försök; prövning (särsk.
för universitets-, högskoleexamen); t.
suiciʹdii självmordsförsök; tentanʹd den som
prövas i tentamen; tentaʹre licʹet försöka
duger; tentaʹtor den som prövar tentand;
tenteʹra verkställa el. undergå tentamen.
tenuʹe [tany] (fra.) hållning; klädsel; jfr en
grande tenue.
tenʹues (pl. av tenuis) (lat.) fon. tonlösa
explosivor (p, t, k); tenʹuis tunn, smal, svag;
tenuiteʹt tunnhet, magerhet.
tenuʹto [-notå] (it.) mus. uthållet.
tenzoʹne [-tsåne] (it.) ordstrid i växelsång (i
trubadurpoesin).
teobromiʹn ämne i kakaobönor.
teocenʹtrisk (fr. gr.-lat.) som har Gud till
mittpunkt; teodicé rättfärdigande av Gud med
hänsyn till det onda o. ofullkomliga i
världen.
teodoliʹt (fr. gr.) vinkelmätningsinstrument
med kikare.
teofani” (fr. gr.) plötslig o. kortvarig
gudsuppenbarelse; teofilantroʹp [-åp] anhängare
av teofilantropismen; teofilantropisʹm en
fransk rationalistisk lära (under revolutionen)
med tro på Gud men utan gudsdyrkan;
teofili” kärlek till Gud; teofobiʹ fruktan för
Gud; teognosi” kunskap om Gud; teogoni”
(inom polyteistisk religion) läran om gudarnas
härkomst.
teokallʹi aztekiskt tempel.
teokraʹt (fr. gr.) anhängare av teokrati;
teokratiʹ gudsvälde; statsform med Gud (el.
hans jordiska ställföreträdare) som högste
terminshandel
ledare; teolatriʹ gudstjänst; teoloʹg [-åg]
person som studerar teologi; teologiʹ läran
om Gud, vetenskapen om den kristna
rehg1onen teoloʹgisk [-å-] som rör den
kristna rehglonen teomani” religiöst
vanvett; teomanti” spådom efter gudomlig
1ng1velse teonomi” lagstiftning av Gud;
teopneustiʹ gudomlig inspiration.
teorʹb [-årb] (fr. it.) mus. basluta.
teoreʹm (fr. gr.) lärosats; teoreʹtiker en som
är ensidigt teoretiskt inriktad; mots.
praktiker; teoretiseʹra uppställa teorier; vara
opraktisk; teoreʹtisk som rör teori,
tankemässig; opraktisk; teori” vetenskaphg åsikt
el. lära; mots. praktik; försök till förklaring.
teosoʹf [-af] (fr. gr.) anhängare av teosofi;
teosofi” religiös (panteistisk) riktning som vill
nå sanningen genom spekulation, aningar
o. intuition samt förena indisk religion med
kristendom o. modern naturvetenskap.
tepidaʹrium (lat.) rum med ljumvattenbassäng
i de fornrom. termerna; växthus med
medeltemperatur.
terafiʹm (hebr.) husgudar.
terapeuʹt [-pevt] (fr. gr.) läkare; terapeuʹter
samfund judiska asketer i forntidens Egyp—
ten; terapeuʹtisk som rör terapi; terapi”
s_]ukdomsbehandhn
teratologiʹ (fr. gr.) läran om underverk; med.
läran om missfoster; teratoʹm [—åm] ett
slags svulst.
terʹbium ett sällsynt, metalliskt grundämne.
tereʹdo (gr.) skeppsmask.
tereʹfa (hebr.) mat som icke är koscher.
tereʹm (ry.) frustugan i rysk adelsmans hus.
teʹriak (fr. gr:) urgammait universalmedel mot
förgiftningar.
term (ytt. fr. lat.) fackord, fackuttryck; mat.
storhet förbunden med annan med plus el.
minus; log. begrepp i en slutledning; termaʹl
som rör termer; terʹmer (i antikens Rom)
offentliga varmbadhus med sportplatser
m. m.; varma mineralkällor (med en
temper atur över 20"C); termiʹk värmelära;
uppåtgående luftstrommar termlkflygnmg
(segel)flygmng med utnyttjande av
termi
ken.
termiʹn (av lat. ”gräns”) bestämd tidpunkt,
förfallotid; del av läsår; terminaʹl i toppen,
spetsen; terminaʹlia, terminaʹlier (i rom.
myt.) fest för Terminus, gränsguden;
terminatioʹn avslutning; ändelse; terminatiʹv
avslutande; termineʹra avsluta; terʹmini
pl. av terminus; terminisʹm pletlstlsk lära
enligt vilken Gud satt en tidsfrist för varje
människas omvändelse; terminisʹt
anhängare av terminismen; terminʹlig som erläggs
i terminer, som uppträder i terminer, som
återkommer varje termin; terminologi”
sammanfattning av fackuttryck;
termins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
