- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
357

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - ventilation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ventilation

växling o. d.; ventilatioʹn el. ventileʹring
luftväxling; diskussion; offentligt försvar av
akademisk avhandling el. uppsats vid
(pro)seminarieövning; ventilaʹtor luftfläkt;
ventileʹra vädra, lufta; diskutera; försvara en
akademisk avhandling el.
(pro)seminarieuppsats.

ventöse [vangtåz] (fra.) stormmånad, 6:e
månaden i den franska revolutionskalendern.

ventraʹl (fr. lat.) som rör buken, underlivet
(venter).

ventre å terre [vangtr a tär] (fra.) med
(häst)buken mot marken, dvs. i sporrsträck.

ventricʹulus, ventrikʹel (fr. lat.) magsäcken;
ventricʹuli cerʹebri hjärnans håligheter;
ventricʹuli corʹdis hjärtkamrarna.

ventrilokvisʹt (fr. lat.) buktalare.

venusʹto [-nostå] (it.) mus. angenämt.

venöʹs som rör venerna; v-t blod det blod
som föres till hjärtat; mots. arteriellt blod.

ver (lat.) vår; v. sacʹrum våroffer,
förstlingsoffer.

veʹra (lat.) fem. av verus; v. cauʹsa den sanna
orsaken; v. reʹi aestimaʹtio tingens sanna
värde.

veranʹda (öppen) utbyggnad på hus (ofta
försedd med glasväggar).

veratriʹn blandning av alkaloider från
sabadillfrö, bl. a. ett nysmedel.

verb (fr. lat.) gram. tidsord, utsäger subjektets
verksamhet el. tillstånd; verʹba pl. av
verbum; verbaʹl muntlig; ordagrann,
bokstavlig; som innebär förklaring av ord;
verbalisatioʹn det att verbalisera;
verbaliseʹra förhandla muntligen; prata, sladdra;
verbaʹliter ordagrant, muntligen;
verbaliteʹ t bokstavlighet; verbaʹlnot muntligt
diplomatiskt meddelande; verbaʹtim =
verbaliter; verʹba volʹant, littʹera scripʹta
manʹet det talade ordet flyger sin kos, det
skrivna består; verʹbi cauʹsa till exempel;
verʹbi diviʹni minisʹter Guds ords tjänare,
dvs. präst; verbositeʹt mångordighet;
verboʹtenus, verboʹtim = verbaliter;
verʹbum ord; gram. verb; v. Deʹi Guds ord;
verböʹs mångordig.

verdaʹ (fr. ty.) mil. vem där? (vaktposts
tillrop).

Verʹdandi (i nord. myt.) en av
ödesgudinnorna; frisinnad studentförening i Uppsala,
utger populära småskrifter.

veʹrde antiʹco [-kå] (it. ”gammalt grönt”) ett
slags grönådrig marmor; (även) patina på
antika bronsföremål.

verdikʹt (ytt. fr. lat.) jurys utslag.

verifi(c)eʹra (fr. lat.) bekräfta, bestyrka, intyga
(medelst bilagda handlingar); verifikatioʹn
bestyrkande av en saks riktighet; bestyrkande
bilaga till räkenskaper; verifikaʹtor en som
verifi(c)erar.

vertebrerade djur

verisʹm (fr. it.) litterär o. musikalisk realism i
Italien; verisʹt anhängare av verismen;
veritaʹbel (fr. lat.) verklig, äkta;
sannskyldig; veʹritas (lat.) sanning; sanningens
gudinna; v. odʹium parʹit sanningen alstrar
hat; vérité (fra.) sanning.

verlieʹbt [ferlipt] (ty.) förälskad.

vermeiʹl [värmäj] (fra.) högröd; förgyllt
silver.

verʹmes (lat.) zo. maskar; vermicellʹer (fr. it.)
ett slags trådformiga makaroner;
vermifuʹga (fr. lat.) maskdrivande läkemedel;
vermikuläʹr maskformig.

vermillon” [värmijång] (fra.) cinnober(rött);
rodnad (på kinderna).

verʹmut el. vermouth (fr. ty.) malörtsvin
(från Frankrike o. Italien m. fl. länder).

vernaʹl (fr. lat.) vårlig, vår-.

wer nicht liebt Wein, Weib und Gesangʹ,
der bleibt ein Narr sein Leben lang [-lipt
vajn vajp ont gazang blajpt ajn — sajn-]
(ty.) den som icke älskar vin, kvinnor o. sång
förblir hela sitt liv en narr.

vernieʹr [värnje] (efter den fra. matematikern
V-.) nonie.

vernissaʹge [-asj] (fra.) fernissning;
måleriutställnings första dag; verʹnix (lat.) fernissa;
v. caseoʹsa hudfett som täcker ett nyfött
barns kropp.

veronaʹl ett starkt sömnmedel.

verruʹca (lat.) vårta.

vers (fr. lat. eg. ”vändning”) rad i en dikt;
ibl. = strof (t. ex. psalmvers); bunden stil i
mots. till prosa; avsnitt av kapitel i Bibeln.

versadʹe [-sadd] (fra.) sidorörelse vid
skolridning.

versaʹler (fr. lat.) stora bokstäver
(VERSALER).

versatiʹl (fr. lat.) föränderlig, vankelmodig;
versatiliteʹt det att vara versatil.

verseʹrad (fr. lat.) belevad, världsvan.

versifieʹra (fr. lat.) sätta på vers, ge versform;
versifikatioʹn versbildning, versbyggnad;
versifikatöʹr versmakare, rimsmidare.

versioʹn (fr. lat.) avfattning, läsart;
översättning från ett främmande språk till
modersmålet; verʹsio vulgaʹta se vulgata.

verʹsi sciolʹti [-sjålti] (it.) orimmad vers,
blankvers.

versjoʹk [vjersjåk] ryskt längdmått=4,445 cm.

verʹso = folio verso.

verst el. värst ryskt vägmått = 1067 m.

vert [vär] (fra.) grön (färg); vert-de-gris [-d3
gri] spanskgröna; ärg.

vertaʹtur, verʹte (lat.) vänd om bladet!; jfr
vertera.

verʹtebra (pl. -brae) (lat.) anat. ryggkota;
vertebraʹl som rör ryggkotorna; ryggrads-;
vertebraʹter el. vertebreʹrade djur
ryggradsdjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free