Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - vertera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vertera
verteʹra (fr. lat.) vända; tolka, översätta.
verʹtex (lat.) toppunkt, hjässa.
vertiʹgo (lat.) svindel.
vertikaʹl (fr. lat.) lodrät; vinkelrät;
vertikalcirkel astr. cirkel som går genom zenit o.
nadir, vinkelrät mot horisonten;
vertikalvinklar snat. två vinklar som står med
spetsarna mot varandra när två linjer skär
varandra.
vertugallʹ (fr. fra.) höftvalk på kjol.
vertumnaʹlia (lat.) fest till ära för Vertumnus;
Vertumʹnus cg. ”den föränderlige”,
fornrom. gud för årstidernas växlingar.
veʹrus (fem. veʹra) (lat.) sann.
verʹy oʹld [åold], förk. V. O. (eng.) mycket
gammal, beteckning för konjak som lagrats
omkr. 10 år.
verv (fr. fra.) fart, glöd, hänförelse.
vesiʹca (lat.) blåsa; v. glaciaʹlis isblåsa; v.
urinaʹria urinblåsa; vesicanʹtia [-tsia] (pl.)
blåsdragande medel; vesicatoʹrium (sing.)
blåsdragande medel; vesiʹcula liten blåsa;
vesikuläʹr blåsformig, blåsig; vesikulöʹs
full av små blåsor.
vesiʹr (fr. arab.) rådgivare, minister.
vesʹper (lat.) afton; katolsk aftonbön (en av
horae canonicae); vespertiʹlio fladdermus.
Vesʹta (i rom. myt.) kyskhetens o. den husliga
härdens gudinna; vestaʹler Vestas
prästinnor; vestaʹlia (lat.) fest för Vesta; vestaʹlisk
kysk o. ren som cn vestal.
West End [ocst] (eng.) (eg. stadsdel i v.
London) förnäm stadsdel.
vestiaʹrium (lat.) klädkammare (för
prästdräkter i kyrka); vestiaʹrius uppsyningsman
för ett vestiarium.
vestibuʹl (fr. lat.) förhall, förgård.
vestiʹgia terrʹent (lat.) spåren förskräcker
(citat från Horatius med anspelning på rävens
i fabeln yttrande att alla spår ledde in i
lejonkulan men inga ut).
vesʹtis viʹrum reddʹit (lat.) kläderna gör
mannen (Quintilianus).
vestituʹr (fr. lat.) påklädning (av ämbetsdräkt);
även = investitur.
vesuviʹn brunt färgämne till bomull o. läder.
veteraʹn (fr. lat.) gammal krigare; gammal
beprövad man.
veterinäʹr (fr. lat.) djurläkare;
veterinäʹrsom rör djurläkarkonsten.
veʹto (lat. ”jag förbjuder”) förbud;
myndighets rätt att förklara annan myndighets beslut
ogiltigt.
Vettʹer [fättar] (ty.) kusin; avlägsen släkting.
vetʹus (lat.) gammal; = v. testamenʹtum
Gamla testamentet.
veuve [vövv] (fra.) änka; v. Cliquoʹt [-klikå]
ett champagnevin.
veziʹr = vesir.
Wh förk. för wattimme.
victor
whigʹ [oigg] (pl. whigs) förr beteckning för
engelsk liberal; jfr tory.
whip” [oipp] (eng.) piska; inpiskare,
parlamentsmedlem som övervakar disciplinen
inom partiet o. tillser att dess medlemmar
röstar m. m.; whipper-in [-inn] = ivhip
(inpiskare); whippʹet [oippit] liten
vinthundras, kapplöpningshund; mil. liten tank.
whisʹkers [oisskaz] (eng.) kindskägg.
whisʹky [oisski, sv. uttal visski] (fr. keltiskan)
kornbrännvin med röksmak.
whisʹt [oisst, sv. uttal visst] (eng. ”hyssj”,
”tyst”) kortspel med 52 kort för fyra
personer.
whoʹlesale [håolsejl] (eng.) handel i parti.
Whoʹs who [hos ho] (eng. ”vem är vem”)
engelsk biografisk uppslagsbok över
bemärkta samtida.
vi (fr. fsv.) hednisk helgedom.
vi (lat.) med våld; i kraft av; vi muʹneris = vi
officʹii å ämbetets vägnar.
viʹa (lat.) väg, gata; över, med ... som
mellanstation; v. crucʹis korsets väg, procession
till minne av Golgatavandringen; v.
doloroʹsa [-å-å-å-] smärtans väg (till Golgata);
v. graʹtiae [-tsie] på nådens väg; v. lacʹtea
Vintergatan; v. malʹa dålig el. farlig väg;
v. sacʹra den heliga vägen; viadukʹt bro
över trafikled på land; viaʹticum
vägpengar, reskost; en döendes nattvard (inom
katolska kyrkan); (förr) djäknars rätt att gå
sockengång.
vibiʹces (lat.) med. röda strimmor i huden.
vibrafoʹn [-ån] (fr. lat.-gr.) ett slags xylofon
med elektrisk ljudförstärkare.
vibratioʹn dallring, svängning; vågrörelse;
vibrationsmassaʹge [-asj] massage med en
vibrator; vibraʹto (it.) mus. darrande,
svängande; vibraʹtor (fr. lat.) elektrisk
massageapparat; vibreʹra svänga, dallra; vibrioʹn
kommaformad skruvbakterie.
vicaiʹre [vikär] (fra.) ställföreträdare;
komminister, hjälppräst; vicʹar [vikka] (eng.) vice
pastor (uppbär endast en del av pastoratcets
inkomster); vicaʹrius (lat.) ställföreträdare;
v. apostolʹicus apostolisk ställföreträdare,
påvens representant i icke-katolska länder.
viʹce (lat. ”i annans ställe”) ställföreträdare,
tjänstförrättande; framför en del titlar =
lägre i rang; viʹceamiraʹl näst högsta
sjöofficersgraden; viʹcekonung konungens
ställföreträdare i ett avhängigt land.
vicʹe verʹsa (lat.) omvänt; tvärtom.
vichʹyvatten [vissj-] ett slags mineralvatten
(urspr. från den franska kurorten Vichy).
vicinaʹl (fr. lat.) gränsande till, grann-.
vicomʹte [vikångt] (fra.) fransk titel mellan
greve o. baron; vicomtessʹe en v comtes
hustru.
vicʹtor (lat.) segrare; victoʹria seger; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
