Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Victoria Cross ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Victoria Cross
romerska segergudinnan; Victoʹria Cross
| viktåria kråss] (eng.) Viktoriakorset, engelsk
tapperhetsorden; victoriaʹtus, pl.
victoriaʹti (lat.) remerska silvermynt med
segergudinnans bild; viceʹtrix den segerrika; v.
cauʹsa diiʹs placuitʹ sed vicʹta Catoʹni
den segrande saken har vunnit gudarnas
bifall, men den besegrade har vunnit Catos.
vidʹe (lat.) se!; v. iʹnfra sc nedan!; v. supʹra
se ovan!; vidʹeant coʹnsules (ne quid
detrimenʹti capʹiat res puʹblica) må
konsulerna se till (att staten icke tager någon
skada); videʹlicet nämligen; vidʹeo
melioʹra proboʹque, deterioʹra seqʹuor jag
ser o. gillar det bättre, men följer det sämre;
videʹtur det synes; intyg; viʹdi jag har sett
(granskat) det; gillas; vidimatioʹn det att
vidimera; vidimeʹra bestyrka en avskrifts
likhet med originalet; viʹdimus vi har
cenomsctt (granskat) det; gillas; vidissʹe
att ha sett; gillas.
vieʹlfrass [filfras] (ty.) filfras, järv; fig. skrävlare.
viellʹa cc viyclla.
vielle [vjäll] (fra.) lira.
wieʹnerbröd [vin-] cett slags vetebröd som
genom inkavling med smör fått bladig
konsistens; wienerkalk magnesiahaltigt puts- o.
polermedel; wienerschnitzel ett stycke
stekt kalvfilé serverat med citron, kapris o.
ansjovis.
vierge [vjärsj] (fra.) jungfru.
vieux [vjö] (fra.) gammal; v. laque [-lakk]
äldre japanska o. kinesiska lackerade arbeten;
v. rose [-rås] gammalrosa; v. saxe [-sakks]
gammalt saxiskt porslin; v. sévres [-sävr]
gammalt sévresporslin.
view [vjo] (eng.) utsikt; synpunkt, mening;
besiktning.
vigilanʹs [-angs] (fr. lat.) upptagande av
fickJån.
vigilanʹt (fr. lat.) en som vigilerar; vigileʹra
Jåna pengar, ”vigga”.
vigilʹia (lat.), försv. vigiʹlier vaka, nattvak;
fjärdedel (tre timmar) av den romerska
natten; nattlig gudstjänst före en katolsk
högtid; dagen före en högtid.
vigintiviraʹt (fr. lat.) tjugumannaråd;
tjugumannaämbete, beteckning för en serie
mindre ämbeten i antikens Rom; viginʹtivirʹi
(sing. viginʹtivirʹ) innehavare av dessa
ämbeten; medlemmarna av ett tjugumannaråd.
vigogʹnegarn [vigånj-] garn av fin fårull o.
1/5 bomull.
vigʹor (lat.) styrka, livskraft; vigorosamenʹte,
vigoroʹso [-gåråså] (it.) mus. kraftfullt,
eftertryckligt; vigoröʹs (fr. lat.) kraftig, livlig.
wigʹwam [oigoäm] nordamerikansk indians
tält el. hydda.
vigöʹr [-g-] (fr. fra.) kraft, livskraft,
arbetsförmåga.
viola
vikaʹra buddistiskt munkkloster, inhugget i en
klippa.
vikariaʹt (fr. lat.) tillfällig tjänstgöring för en
annan; vikaʹrie ställföreträdare, ersättare;
vikarieʹra tjänstgöra för en annan.
viktoʹriablått, viktoʹriagrönt o.
viktoʹriagult tjärfärgämnen för ylle o. silke;
Viktoʹriakorscet se Victoria Cross.
viktuaʹliebröder (fr. lat.) = fetaliebröder;
viktuaʹlier Jivsmedel, matvaror.
vilajeʹt (turk.) län, departement.
villʹa (lat.) fornromersk lantgård; fristående
enfamiljshus; villaʹncico [oiljanthikå] (sp.)
spansk hymn som sjungs vid stora
kyrkofester; vilanellʹa (it.) folklig körsång
(1500o. 1600-talen); villeggiatuʹra [-ledjatora]
(it.) lantvistelse; sommarnöje.
Wille zur Macht [-tsor-] (ty.) vilja till makt
(Nictzsche).
villositeʹt (fr. lat.) ludenhet, raggighet; villöʹs
luden, raggig.
vimʹperg (fr. ty.) gavelfält över dörrar o.
fönster i gotisk stil.
vin [väng] (fra.) vin; v. blanc [-blang] vitt
vin; v. brölé [-bryleʹ] glögg; v. ordinaiʹre
[-årdinär] vanligt bordsvin; v. rouge [-rosj]
rödvin.
viʹna (lat.) pl. av vinum; viʹna medicaʹta
medicinska viner, dvs. utdrag av droger med vin
el. lösningar av läkemedel i vin.
viʹna indiskt stränginstrument.
vinaʹlia (lat.), försv. vinaʹlier (i antiken)
romerska vinskördefester.
vinʹdböjtel (fr. ty.) karaktärslös person; cett
bakverk.
vinʹdex (lat.) hämnarc; vindiceʹra göra
anspråk på, återkräva sin egendom; vindiʹcier
rättsanspråk; vindicʹta stav med vilken en
romersk pretor berörde slavar som skulle
frigivas; vindikatioʹn återfordran av sin
cgendom; vindikatiʹv hämnande, hämndgirig.
viʹnea (lat.) vingård, vinstock; mil. stormtak.
vingt-un” [vängtong] (fr. fra.) tjuguett (ett
hasardspel med kort).
vinjettʹ (fr. fra. ”liten vinranka”) prydnadsbild
i bok (t. ex. vid kapitelslut).
vinkulatioʹn (fr. lat.) det att vinkulera;
vinkuleʹra påteckna o. notera att
värdepapper får disponeras endast av viss person (i
utländsk rätt).
viʹno (it.) vin; v. bianʹco [-bjangkå] vitt vin;
v. greʹco ”grekiskt vin”, sött vin från
Vesuvius; v. neʹro el. rossʹo [-råsså] rödvin.
vinsch (fr. eng.) vindspel, hissverk; ångspel.
vinʹtage [vintidj] (eng.) vinskörd; årgång.
vinteʹm portugisisk o. brasiliansk myntenhet
= 20 reis.
viʹnum (pl. viʹna) (lat.) vin.
vinäʹger (fr. fra.) vinättika.
vioʹla, vioʹla da el. di braccʹio [viå- -brattjå]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
