Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Göran Rosenberg is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Framtidens gränser - 2.8 Maktens organisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
kommer det att bli omöjligt att sprida u tveckl i ngsmöj 1 i gheter
-na mellan nationerna pä ett meningsfullt sått. Samma pr i r ip
gäller inom nationerna’^ l8l).
Debatten om denna typ av institutionella hinder kan - , mga
negativa exempel från den drygt em år gai striden om en ny
ekonomisk världsordning.
tars Bondestam refererar i Globala utvecklingsstrategier elva
punkter som varit uppe t i 11. d i skussion neil l i- och u- ändet
sedan FN:s sjunde extra general mlir . i e.pr t-r 1975
På ingen av dessa punkter har sam -. • immighet k.nnat nås:
^’Extra generalförsamlingen, UNCTAD-konferenser,
ämneskonferenser, Parisdialog etc har alla visat al -ländernas regeringar,
ined enstaka tveksamma undantag, inte accepterar en utveckling
av u-länderna på u-1andsregeringarna= vi 1’kor", (s 10)
Det magra resultatet av de hittillsvarande d i si-jss i onern or
en ny ekonomisk världsordning har, nte mir i Sve ge,
.t-.i.»-lerat till djupare analyser jv orsak na. I pporter ">ver
i världen"1^ hävdas att ef fekt i va Institutioner i nuvarande
världsekonomiska system, med strävan efter en ökad inter it
io-nell arbetsfördelning, förutsatte’
;’*ftt dessa institutioners form och innehål 1 ... .motsvarar de
verkl iga maktförhållandena i syste’ t. Dii t ex USA har er It
dominerande maktposition i det internat i.;lla syst :et , n, ste
de institutioner som bär upp systemet avspeqia detta
förhållande - uttrycka USA:s ekonomiska intre, sen it vara
t i va.
Det är mot denna bakgrund förståeligt att en organisat n son
UNCTAD, där u-länderna är organiserade i den s k 77-gruppen,
inte kan fungera som ett effektivt förhandlingsorgan ’.ellan
Sverige i världen -tankar om framtiden. Slutrapport från
projektgruppen "Sveriges internationella villkor", Liber 1978.
Se också Anel1-Nygren: U-länderna och världsordningen.
Sekretariatet för framtidsstudier, 1978, s 1^1 ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
