Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett gammalt välde, som föryngrar sig. Af C. F. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bomullen hade en kort stapel, som ehuru tjenlig for husslöjd var
alldeles olämplig för maskinbehandling. Regeringen införskref då från
Amerika plantörer, och de talrika åkerbrukssällskaperna, äfvensom
enskilda patrioter, läto från New Orleans inköpa och gratis utdela nya
frön till den art bomull med lång och mjuk stapel, som i denna stat
är den vanliga, och som mest förbrukas vid spinnerierna i Manchester.
Dessa frön söktes med begärlighet af Ryots, särdeles i presidentskapet
Bombay; bättre rensningsmaskiner anskaffades och sorgfälligare
behandling inlärdes hos de infödde, som nu producera en vara, fullt
jemförlig af den s. k. good middling, och 1866, utfördes öfver 1 1/2 million
balar till ett värde af långt öfver 40 millioner pund sterl. Af socker
utföre8 årligen 150—200,000 ton. Kaffe producerar Ceylon ensamt
till minst 1 million c:tr, utom de plantager som engelsmän i stor skala
årligen anlägga i Hindostan. The-produktionen steg under de tretton
åren från 1852 till 1865 från 271,000 ℔ till det tiodubbla, och lofvar
att snart fylla Englands hela konsumtionsbehof. Ensamt under de
tre åren från 1860 till 1863 steg théexporten från 102 till 222,000
pund sterl. Ris exporteras årligen till ett värde af 1, och indigo till
ett värde af 2 millioner pund sterl. Opii-monopoliet inbringar
regeringen årligen omkring 7 millioner pund sterl., men torde hädanefter
blifva af mindre betydenhet, sedan kejsaren i Kina tillåtit odling af
opium inom sitt eget område. Silke exporterar Bengalen omkring
1,100,000 ℔; ull af gröfre slag utföres till omkring 16,000,000. Exporten
af kryddor, metaller, träslag, ädelstenar och industriprodukter äro vi
ej i tillfälle att uppgifva. Totalomsättningen deremot är lättare
bestämbar, såvidt sjöledes införseln och utförseln beträffar, ty om det
betydliga varubytet till lands sakna vi alla uppgifter. På de 20 åren
från 1838—58 hade exporten stigit från 11 till 27,000,000 pund sterl.,
samt 1864 till 66,895,000 pund sterl., men införseln ensamt åren
1860—64 från 30 till öfver 50,000,000 pund sterl. Om vi således
finna att konsumtionsförmågan ännu står betydligt efter produktionen,
måste vi häpna när vi finna importen under handelsåret 1/5 1838—1/5 1839
upptaga en sjöväga införsel till ett värde af endast 5,240,677 pund sterl.
Mellangiften har ständigt betalats med silfver, hvilket, tillika med de
ofantliga engelska kapitalen som under de senare åren blifvit nedlagda
i Indien, föranledt en årlig medelexport af ädla metaller från England
till Indien af inemot 20 millioner i medeltal. Under de 32 åren
1830—62 importerades till Indien för 350 millioner varor mot 140
millioner i bullion, men från 1860 till 64 ensamt 240 millioner plantsar,
särdeles silfver, hvilken omständighet, tillika med de nyupptäckta
guldfyndigheterna, utgjort hufvudanledningen till det stigande priset på silfver.
Denna silfverutströmning åt Öster är för öfrigt ett gammalt drag
i de ädla metallernas historia. Den fortgick på romarnes tid i stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
