Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett gammalt välde, som föryngrar sig. Af C. F. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Regeringsunderrättelser», ett slags monitör för Penjab, redigerad af
panditen Ajodhya Praçâd, tryckt på regeringens litografiska tryckeri,
och kalligraferad af Muhammed Ali, hvilket är i hvarje nummer
sorgfälligt tillkännagifvet; vidare Muhibbraâyâ’, »Undersåternas vän», tryckt
med rörliga typer; Khâir khâhi khalc, »Folkets vän», utgifven i Agra,
redigerad i kristligt syfte, med motto: »Gudsfruktan är vishetens
begynnelse»; Aina-i-ihn, »Vetenskapens spegel»; Tilism-i-hikmat, »Vishetens
talisman»; Guyân dipîka, »Kunskapens fackla», o. s. v.
De flesta af dessa tidningar äro små tvåspaltiga folioblad om 8
till 16 sidor, utkommande 2 till 4 gånger i månaden, men äfven oftare,
sedan nu Indien fått ett ordnadt postväsende med lika porto, ungefär
motsvarande det svenska. Man finner i dessa blad eller häften oftast
ett poem, derefter officiella nyheter och redogörelser för utnämningar
och undervisningsväsendet, lista på examinerade och kandidater för
grader vid universiteten, referater af tal vid de oräkneliga fria
sammankomster, som hinduerna tyckas älska ännu mer än engelsmännen,
anmälningar af utkomna böcker, populära framställningar oftast
försedda med litografiska afbildningar, t. ex. om ångmaskinen,
termometern, meteorstenarne, luftpumpen, luftballongen, fotografiska
apparater, o. s. v. Den sistnämnda konsten har blifvit mycket populär i
Indien, så att till och med lärare deri äro anställda vid de högre
läroverken, och de förnäma och lärde, rajas och pandits, sända med
synbart välbehag till sina vänner och korrespondenter i London och
Paris utmärkt väl utförda fotografikort, framställande ädla gravitetiska
gestalter med korsslagna ben, i rika pittoreska drägter, med det
oundgängliga bihanget af en prydlig houkah eller narghilé och utgörande
verkliga prydnader för de praktfullaste parisiska fotografialbum.
Den egentliga boklitteraturen går i samma syfte. De bildade
hinduer och mahomedaner som öfvergått till kristendomen, såsom
presten i anglikanska kyrkan och professorn vid universitetet i Calcutta
Banerjee, och Syed Abdullah, äfvenledes prest och professor, utgifva
på hindustani, och engelska polemiska skrifter till försvar för
kristendomen. Vi förbigå alldeles de otaliga upplagorna af gamla och nya
diktverk och sagoböcker, under de äfventyrligaste titlar, såsom
poemsamlingen Ishrâcât’arshiya, »Himmelens herrligheter», äfvensom de
talrika och högst betydande språkhjelpredor och ordböcker, som äro
nödvändighetsvaror i detta polyglottiska land. Vi anmärka blott i
förbigående såsom ej litet hedrande för europeiska lärda, som på sina
språk behandlat Indiens fornhäfder och historia, att sådana arbeten
ofta öfversättas på hindustani. Det sista upproret har blifvit i
brittiskvänlig ton behandlad af Mukund Lâl, under titel Bagâwat-i-Hind,
»Indiens resning.» Små historier, såsom Itihâs timir nâçak,
»okunnighetens undanrödjare», geografier, såsom Djagráfia jagâr, »Verldens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
