Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om folkundervisningen i Sverige. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sverge är i detta fall på god väg att gifva kristendomens grundsatser
deras fulla rätt.
Det var det gamla presteståndet som isynnerhet höll intoleransen
vid lif inom lagstiftningen. I den nya representationen efter 1866
hafva högst få prester blifvit invalda i kamrame. Vare derom nog
sagdt till antydning om huru litet fortroende svenska folket numera
har till sina prester såsom lagstiftare. Besinnar man, hvilken magt
dessa prester i följd af deras ställning och deras emhetes natur i
århundraden haft tillfälle att bereda sig öfver folkets sinnen, så måste
det dock vara ett bland de mest påtagliga bevis for detta folks
verkligen frisinnade sinnesförfattning i religiöst hänseende såsom fientlig
mot kyrklig intolerans, då det gifvit sina prester ett sådant grundligt
misstroendevotum.
Så väl i fråga om religionsfrihet i allmänhet som i fråga särskildt
om judame och dessas rättigheter väcktes vid den första riksdagen, som
sammanträdde efter den nya riksdagsordningens antagande till lag,
eller under innevarande år (1867), en mängd förslag, alla i riktning
af kyrklig sjelfstyrelse och tolerans mot andra religionssamfund. Det
motstånd dessa förslag rönte af de konservativa, med kamrames som
sagdt högst fåtaliga prester i spetsen, var så svagt att tydligt var det
intoleransen snart måste rymma fältet, och svenska folket sålunda inom
kort komma att framstå såsom ett af Europas mera toleranta folk.
I socialt hänseende måste Sverge anses såsom ett bland verldens
lyckligast lottade folk. Ingen ståndsplittring numera, inga monopolier,
inga prerogativer, eller åtminstone endast obetydliga, såsom t. ex. en
del egendomsegares patronaträttighet inom deras församlingar.
Näringsfriheten är fullständig, handelsfriheten, associationsfriheten likaså.
Åtminstone äro de derpå lagda banden endast sådana som den borgerliga
ordningen gör nödvändiga äfven i de friaste stater. Är sålunda
deltagandet i kommunala angelägenheter inskränkt genom den
röstberäkning som vid de kommunala förhandlingarne följes, så är detta dock
endast ett öfvergångsstadgande, hvars tid ej kan blifva långvarig, så
stark som utvecklingen inom arbetarnes leder numera äfven hos oss är..
Arbetaren framgår också i förkofran, om han än här, som annorstädes,
tryckes af de vexlande konjunkturerna. Arbetareföreningar äro bildade
i flera bland landets större städer och nya dylika bildas alltjemt.
Betecknande för Sverges sociala tillstånd och dess nyare utveckling
är särskildt den ifver, hvarmed utvidgandet af qvinnans sociala
rättigheter omfattats af statsmagterna, och den skyndsamhet, hvarmed
lag-stiftame gått att upphäfva de gamla orättvisorna. Dottren ärfver nu
lika med sonen, och hustrun har lika del i det gemensamma boet som
mannen. Qvinnan är myndig vid 25 års ålder och blir det väl snart
nog än tidigare. För hennes sjelfförsörjningsrätt finnas knappast mer
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
