Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om folkundervisningen i Sverige. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några af lagen ställda hinder. För hennes undervisning äro en del
nya läroanstalter upprättade. Om en del andra äro forslag väckta och
under behandling, som, om de en gång antagas, skola äfven i detta
fall göra qvinnan likställd med mannen. Vid post-, telegraf- och
jernvägs-förvaltningen antagas qvinnor att bekläda för dem lämpliga
platser. Inom folkskolan äro tusentals qvinnor anställda såsom
lärarinnor. Fortgår denna rörelse så som den i sednare år börjat, så
skall den svenska qvinnan otvifvelaktigt snart nog taga i besittning
alla de punkter, dit hennes anlag föra henne. Vi känna intet land i
Europa, der’ qvinnans rätt är bättre häfdad så väl af lagstiftningen
som af henne sjelf än i Sverge, äfven om ännu mycket återstår till
hennes frigörande i hästa mening.
I kausal förbindelse med alla dessa förmåner och vackra
karaktersdrag i politiskt och socialt hänseende står den utveckling af
kommunal-lifvet, hvilken under de sednare åren tagit form i den nya
kommunallagstiftningen. Kommunallifvet har aldrig dött ut i Sverge; det har
blott sofvit. Alltifrån vår historias början förråda vi vår slägtskap
med germaner och anglosaxer i och med vårt fasthållande af den
kommunala sjelfständighetens rättigheter gent imot staten. Den
territoriella kyrkliga kommunens historia går tillbaka in i medeltidens
mörker. Men med statsförvaltningens ordnande på allvar, — ett arbete,
som, börjadt af Gustaf Wasa, fortgick tills det vid slutet af 1600-talet
kan anses fullbordadt på monarkismens ståndpunkt, — inträdde ock
centralisationsverket. De franska idéerna i detta fall slogo hos oss
allt djupare rötter, så att man skulle kunna säga, den svenska
förvaltningen, germanisk i sin grund, i många fall har att uppvisa en
öfverbyggnad som är mera fransysk än fallet torde vara i något annat
germaniskt land. Liksom den demokratiska bottensatsen i vår
folk-karakter * i det yttre bortskymts under den starkt utpreglade och djupt
nedträngda monarldsmen, så är förvaltningen, i samband härmed,
ganska djupt genomträngd af centralisation. Men på samma gång som
de demokratiska elementerna i senare tider alltmer börjat göra sig
gällande, hafva äfven sjelfstyrelseidéerna vaknat till kamp mot
centralisationens och byråkratiens öfverväldé. Må vara, att ännu endast få
och svaga steg äro tagna i denna riktning, må vara att man ännu är
stadd på öfvergången och sålunda endast med största varsamhet synes
vilja gripa sig an att göra sjelf hvad som vore ens oförytterliga pligt
och rätt att sjelf utföra, — att decentralisations-arbetet fortgår och
att det, när de allmänna ekonomiska konjunkturerna en gång blifva
gynnsammare, skall utveckla sig med kraft, derpå kan ingen tvifla.
Hos oss, som i nästan hela Europa, har monarkismen med dess
centralisation af all förvaltning föranledt en för folkets kassa ganska
kännbar statshushållning. Att fylla statskassans behof, medan centra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
