Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om folkundervisningen i Sverige. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tre adjunkter. Årliga antalet elever uppgår tillsammantaget till
omkring 800 å 900. De stå under domkapitlens öfverinseende.
År 1860 beslöts anställande af folkskoleinspektörer för statens
räkning. Dessa väljas af kultusministern enligt biskopames förslag
och aflönas medelst statsmedel. De äro för närvarande 39 till
antalet.
En särskild byrå för folkskoleår enden inom kultusministeriet
upprättades 1864 enligt riksdagens önskan, och en särskild
expeditionschef för densamma anställdes.
Detta siffrornas språk saknar icke sin vältalighet Man besinne,
hvilka ansträngningar folket behöft göra för att uppfylla alla de stora
fordringar detta århundrade ställt på de mindre och fattigare folken
i och för upprätthållandet af den starka täflan de särskilda folken
imellan; man besinne, hvilka ofantliga summor jordbrukets förbättring,
industriens utveckling, ångkraftens tillämpning, j eravägars och
telegrafers byggande o. s. v. kräft, allt under det att närings- och
handelsfrihetens genomförande tagit, sinnena och krafterna i anspråk; och
man måste erkänna, att det svenska folket häfdat sin plats i första
ledet bland de europeiska kulturfolken med afseende på att lägga en
allt bredare grund för framtidens demokratiska samhällsskick.
Men dessa siffror tala dock ej tillräckligt. Låt vara att de bevisa
att Sverge, liksom andra protestantiska folk, så i materiell som i andlig
förkofran bibehållit försteget framför de katolska folken; -1- men de
äro dock uttryck af en rörelse, som behöft lagar och förordningar för
att bedrifvas och ordnas.
Vill man se djupare in i denna rörelse och lära känna dess
egentliga karakter, så måste man söka utforska, i hvad mån densamma är
en yttring af fri verksamhet, i hvad mån det enskilda, menskliga och
medborgerliga intresset dervid medverkat, i hvad mån densamma, sjelf
en yttring af medborgerlig ’ pligtkänsla, syftat åt sjelfstyrelsens
förverkligande.
Det kunde ju nämligen vid närmare efterforskande befinnas, att
denna rörelse icke vore en folkets egen lifsyttring, utan fastmer i
väsentlig mån föranledts utaf eller användts att tjena de gamla
mag-teraas, statskyrkans och den gamla byråkratiska politikens intressen.
Det kunde ju upptäckas, att dessa gamla magter, allt under det att
de insett behofvet af att gå sjelfva folkets önskningar och behof till
mötes och bona fide verkligen sökt befrämja dessa, dock i och med
detsamma, drifna af fruktan för en alltför våldsam ombildning af det
gamla samhället, ledt denna rörelse i en riktning, som en gång skulle
kunna befinnas hafva varit en afväg ifrån det egentliga målet —
den enskildes uppfostran till en verkligt god, duglig menniska och
medborgare. — Låtom oss derföre kasta en blick på sjelfva arten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
