Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nutidens kommunikationer. Kulturhistorisk skizz. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundväsende är af rent demokratisk natur. Allt uteslutande och all
afstängning äro för dem förhatliga. På deras fana finnes icke
»exklusivitetens symboler». Med dem till häfstång har vår tids medvetande
satt yxan till absolutismens innersta rot: folkfiendskapen. Vänskap
emellan folken är nämligen för furstarnes bestånd hvad en förlikning
i ett tvistemål: den gör domaren öfverflödig och bidrager icke att
rikta hans biträden.
På ett sätt, men på ett i högsta måtto ädelt och naturenligt sätt,
kunna de moderna förbindningsvägarne visserligen sägas befordra en
kosmopolitisk verldsåskådning. Men den kosmopolitism, som af dem
befordras, eger ingen likhet med den blod- och saftlösa skugga, som i
en del blaserade hjernor och hjertan intagit fosterlandskärlekens plats
och hvilken läras adepter behagat ge denna skugga af en idé titeln
»kosmopolitisk verldsåskådning». Revolutionen af 1789 nivellerade
ståndsåtskilnaderne och gaf med detsamma individualiteten ett högre
berättigande. Det höga mål, som menskligheten, med mer eller mindre
klart medvetande, genom utvecklingen af sina förbindningsvägar nu
sträfvar att uppnå, är å ena sidan raceåtskilnadernas upphäfvande, å
andra sidan att framdraga i ljuset och låta träda i verksamhet de
skilda folkens egendomligheter. Det råder härutinnan en viss analogi
med den stora revolutionens syften. Först genom att med större
noggrannhet lära känna hvarandra skola folken förstå att rätt högakta
och erkänna de för hvarje nationalitet egendomliga goda egenskaperna.
Först genom att lära känna hvarandras ömsesidiga förtjenster och
brister, skola folken förmås att af hvarandra tillegna sig de förra och
söka afhjelpa de senare. Kommunikationernas mångfald och
utveckling är sålunda en bundsförvandt till nationalitetsprincipen. Vår tids
kultur börjar också allaredan, till någon del åtminstone, intaga den
andliga ståndpunkt, der man fordrar detaljernas fulländning för att
taflan i dess helhet skall vara historiskt sann och tillfyllestgörande.
All mensklig samfärdsel är i det stora hela en utstrålning af
andens behof att meddela sig. Ju talrikare meddelandets former äro,
desto bättre blir, om vi så få uttrycka oss, tidehvarfvets drama utfördt
inför efterverldens blickar. Våra efterkommande skola i samma mån
draga högre nytta och visare lärdomar af det stycke verldshistoria vi
nu göra, som det lyckas oss att i tydliga drag återgifva väsendet af
de sträfvanden som lifvat oss. Ju mera utförd i detalj taflan af vårt
lif således framställer sig, desto bättre har den närvarande tiden
uppfyllt sitt kall såsom den efterföljandes läromästare: ett mål, för hvilket
det i sanning lönar mödan att lefva. Men för att ge dessa detaljer
klarhet finnes intet medel så verksamt som en utvecklad samfärdsel
folken emellan. Detta är vår tids praktiska filosofi och åt densamma
har tidehvarfvets intelligens egnat flere af sina bästa krafter, vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
