Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nutidens kommunikationer. Kulturhistorisk skizz. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de kutrna förvandlas till transportfartyg för trupper. Under
Krim-kriget hemtade kompaniets ångare från Indien, utan att afbryta
postbefordringen, 1,800 officerare, 60,000 soldater och 15,000 hästar. På
dess ångare bespisas dagligen 10,000 personer. Det har egna
pensions-inrättningar för sina tjenare, skolor m. m. Kompaniets fasta och lösa
egendom uppskattades år 1866 till ungefär 80 millioner R:dr.
Omsättningen nämnde år var: inkomster 38,449,368 R:dr sv. och utgifter
35,586,982 R:dr, lemnande alltså en behållning af närmare 3 millioner
R:dr, »hvilket dock af direktionen betecknades såsom en ogynsam
budget.» Det stora engelska bolaget har i senare tider erhållit en
mäktig konkurrent i de franska ångbåtame, tillhöriga en nästan lika
storartad institution, »Messageries Imperiales», som egnat sig åt samma
linier. Huru liflig bref- och passagerarerörelsen på dessa linier måtte
vara kan slutas af det värde, hvartill handelsomsättningen emellan den
afläg8na orienten och Europa uppgår. Indiens varuomsättning uppgår
årligen till ett värde af 2,160 millioner R:dr, och handeln på Kina
stiger också allaredan till halfannan milliard riksdaler. Härtill komma
ännu öppnandet af handelsförbindelser med Japan och Siarn samt
Australiens snabba uppblomstring. Från Port S:t Galle går också en
direkt postångbåtslinie öfver Melbourne till Sidney, och det
egendomliga fallet eger härvid rum att denna australiska metropol för sin
postförbindelse med England, resp. Southampton, såväl via Suez som
ock via Panamå jemnt behöfver 54 dagar. De transatlantiska och
Stillahafs-ångbåtsliniema å ena samt Suez-linien, den s. k. »överland
route» å andra sidan kunna således på sätt och vis anses såsom
konkurrenter hvad post- och passagerarebefordran på Australien
vidkommer. Den betydliga guldexporten från Australien till England, år 1865
för mer än 90 millioner R:dr, tager dock vägen öfver Panamå. Hvilken
egendomliga vigt den »stora orienten», Indien och Kina, ha inom
verldshandeln kan bäst slutas af den mängd silfver som allenast via
Egypten årligen från Storbrittannien utföres till dessa länder, hvilkas
varor Europa till en god del måste kontantera med silfver. År 1863
utfördes t. ex. allenast från England till Kina omyntadt silfver till ett
värde af 2,586,309 pund och till Indien för 6,229,439 eller tillsammans
motsvarande ett belopp af närmare 160 millioner R:dr. År 1865 hade
detta belopp betydligt nedgått, måhända i följd af den efter upprorets
dämpande större utskeppningen af bomull från Amerika, hvarigenom
den indiska marknaden trycktes.
Man skulle tro, då man sålunda på ett håll slår omkring sig med
milliarder, att verldshandeln hufvudsakligen tagit denna riktning, men
detta är ännu på intet sätt fallet. Väl har den »stoj-a orienten» tungt
lagt sig i vigtskålen af Europas handelsbalans, men centralpunkten för
jordens varu- och penninge-fluktuation är ännu Atlanten, den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
