Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Anmälningar - Nationalitetspolitik för etthundrasextio år sedan. Schiern, Fr., Kongeriget Skotlands endelige forening med kongeriget England till kongeriget Storbritannien (Kjöbenhavn 1867). Af nfn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aflägsnade elementer, som äro medvetna om och värdera hvar sina pä
ett säreget sätt danade samhällsformer! Man skulle tycka, att Neapels
befolkning bort med nöje iinna sig i, om italienska regeringen i ett
slag gjort table rase med den vrångbild af samhällsskick, som södra
Italien under bourbonerna företedde, och utan någon hänsyn, i och
med de jemnförelsevis mönstergilla sardinska institutionerna, der satt
ordning i oordningens, lag i olags ställe. Men finna vi ej äfven der
svära olägenheter, djupt gripande missnöje! Lazzaroni och Brigantaggio
visa sig vara vigtiga politiska faktorer. Fången, kommen ut ur den
mörka cellen, har ej lätt att vänja sig vid ljuset. Den verld, han
träder in i, är honom ny och okänd; friheten ställer till honom kraf,
ålägger honom pligter, som han länge sedan glömt.
Vår tids nationella enhetsarbete förelägger sålunda svåra
uppgifter : tiden bär också inga större i sitt sköte. Men dessa svårigheter,
som visserligen böra tagas i ögonsigte och noga öfvervägas, skola ej
a&kräcka ett folk, som känner sig ega andlig lifskraft och en
bestämmelse att fylla på den menskliga odlingens bana, om blott dess
ledande män väl vakta sig för att låta saken skymmas af personer, eller
medel och ändamål förvexlas, om de blott ej egoistiskt efterfika
resultater, hvilkas glans skall återfalla på dem. De måste göra sig
förtrogne med den tanken, att häfderna först sent, måhända aldrig, skola
falla en fullt rättvis dom. Må de hemta ljus och styrka ur berättelsen
om den britiska unionen! Historien kopierar ej sig sjelf, dess
tilldragelser i skilda tider äro ej exemplar af samma typ, men under
formernas och omständigheternas skiljaktighet lefver en gemensam idé,
en sakens väsenslikhet, på grund hvaraf giltigheten af den romerske
häfdatecknarens ord dock står fast, att man af henne bör hemta
föredömen och varningar.
På något öfver tre månaders tid, från den 16 April till den 23
Juli 1706, hade den i Whitehall samlade, af tretioen medlemmar från
hvardera sidan bestående unionskomitén slutat sitt värf och för
drottning Anna framlagt det enhälliga resultatet af ett samdrägtigt arbete.
Och inom föga mer än de tre första månaderna af det skotska
parlamentets sista session, som fortgick från 3 Oktober 1706 till 25 Mars
1707, blef unionstraktaten antagen af det nordliga konungarikets
en-kammar-representation den 16 Januari 1707, hvarefter den i följande
månad framlades för det sista engelska parlamentet och, med de af
skottarne vidtagna ändringar, godkändes af underhuset den 28 Februari
och af öfverhuset den 1 Mars. Med en så utomordentlig snabbhet,
som dessa tidsbestämmelser utvisa, blef det stora verket, sedan man
en gång beslutsamt lagt hand dervid, bragt till ett lyckligt slut. Och
likväl — hur voro ej sinnena upprörda i Skotland, hur brusade ej en
ström af flygskrifter mot unionen fram öfver landet, hur vädjade man
ej till alla »sjelfständighetens» ärorika, till alla nederlagens bittra
minnen, hur uppbesvor man ej alla fördomar, hur förstorade man ej alla
i någon mon grundade farhågor och blandade dem med inbillade, som
blott behöfde vara orimliga, för att — tros! Och hur frammanade ej
unionens motståndare i det engelska parlamentet skräckbilder af samma
olägenheter och förluster för det rika England, som dess fattiga och
svaga granne fruktade af föreningen med den mägtige medtäflaren!
Men de stormande anloppen blefvo vanmägtiga och strandade mot
sakens sanning och dess vänners mod, som ej svigtade ens då, när in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
