Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Det nya Frankrike. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalforsamlingen. Tillåt derimot väljarne att på röstsedeln
uppfora samma namn tre gånger, så kan en minoritet, som utgör en
tredjedel af väljarne inom distriktet och som förenar sig att kasta sina
röster, enhvar sina tre, på eh man, besätta en af de tre platserna och
sålunda bli representerad i jemnt förhållande till sitt antal. Redan
då, under sista reformbillens behandling, engelska öfverhuset den 30
Juli 1867 förklarade sig för lord Caims amendement, uttalade
Prevost-Paradol*), ehuru segern visst icke var giiven, att lika fullt den dagen
skulle bli »minnesvärd ej blott i reformbillens särskilda, utan i det
representativa systemets allmänna historia.» Med uppriktig
tillfredsställelse finna vi hans vältaliga röst bland dem, som oaflåtligt förfäkta
denna stora princip. Detta röstsystem förutsätter hos den, som har
eller väntar att få majoritet, en fast tro på sin saks inneboende
segerrika sanning samt en stark rättskänslas glada mod. Det är vår
förtröstan, att demokratien skall skynda att med dessa egenskaper
före-lysa de partier, med hvilka hon kämpar, och sålunda lyfta och
förädla det politiska slagfältets vapenskiften!
Vi vända oss nu till den afdelning, der författaren framlägger sina
åsigter om förvaltningens reformerande. Sjelfstyrelsen, säger
Prevost-Paradol, bör tränga ned ända till våra landtkommuner, som måste
lära att sköta sig sjelfva på eget ansvar genom en fritt vald
representativ myndighet (conseil municipal), bland hvilkens ledamöter och
inom hvilkens förslagslista den verkställande magten skall utse sin
representant. Den uppsigt och det understöd, som för en del
kommuner med ringa välstånd och upplysning kunna vara af nöden, må ej
komma från regeringen, utan från representativa församlingar, som stå
öfver municipalförsamlingen, eller med andra ord från kantonal- och
departemental-representationerna: »endast der skall man finna på
samma gång de insigter och den opartiskhet, som kräfvas för uppfyllelsen
af denna pligt; det blir då ej längre en herrskare, som styr, belönar
eller bistår »regerade» undersåter (des administrés), utan en association,
som kommer en annan, svagare, till hjelp; medborgare, som upplysa
och understödja medborgare.» — De nuvarande arrondissements-råden
böra ersättas af kantonalförsamlingar (conseils cantonaux), och
departementernas representationer, les conseils généraux, icke blott få en till
flere föremål utsträckt samt af den förvaltande magtens stadfåstelse,
utom i vigtigare finansiella frågor, oberoende myndighet, utan ock
under mellantiden mellan sina sessioner representeras af en vid
prefektens sida stäld, vald kommission* 2), som skulle tillsätta, aflöna och
’) Jmfr. Journal des Debats, 1867, 3 Augusti.
2) Som man finner, motsvarar detta förslag ett af vår »yttersta vensters» yrkanden:
ett länsråd vid landshöfdingens sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
