Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om Goethe och tolkningen af hans förnämsta verk. Med anledning af de senaste svenska öfversättningarna ur »Faust» och »Balladerna». Af V. E. Öman - Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia. I. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BLAD UR DE SVENSKA NATURVETENSKAPERNAS HISTORIA. 23
På ett par tre ställen i »Bruden i Korinth» torde mångens öra icke känna
sig fullt belåtet med trokeer af sådan beskaffenhet som: »Då tillfrisknande min
moder svor», »En osynlig dyrkas nu i himmel», »Din utvalda mö». I »Konun-
gen i Thulev har öfversättaren funnit sig föranlåten att i hvarje strof uppoffra
ett rimslut, en frihet, som, utan att vara fördömlig, icke är efterdömlig, helst
om tolkningen ej genom vunnen styrka i andra hänseenden täcker den upp-
komna bristen.
Allt detta oaktadt kunna vi lyckönska oss att äfven Snoilsky denna gång
vändt sin poetiska håg till en reproduktion af Goethes odödliga diktning. Också
han har i stort löst sin uppgift så, som endast den verklige skalden förmår.
Vitne derom bär bland annat den täcka balladen »Pagen och mjölnarflickan»,
hvars naivt skälmska ton är återgifven med fulländadt behag.
V. E. ÖMAN.
Ett blad ur de svenska naturveten-
skapernas historia.
I
Före Frihetstiden hade Sverige endast haft fyra män, som genom upptiäck-
ter på naturforskningens område förvärfvat sig kända namn inom vetenskapernas
historia. Desse voro den genom sina spådomar olycklige Sigfrid Aron Forsius’",
författare till en vidt spridd mineralogi, hvilken dock är full af öfvertro och
ieke i nämnvärd mån fört vetenskapen framåt; den stridslystne och fan-
tasirike Upsalaprofessorn Olof Rudbäck”, före sin stora lärdomstid upptäcka-
re af de lymfatiska kärlen; den europeiskt ryktbare arkiatern Urban Hjärne,
föreståndare för ett af de första för vetenskaplig forskning inrättade statslabo-
ratorier”, berömd för sina undersökningar af helsovatten, af metallernas vigt-
! Född efter medlet af 1500-talet i Helsingfors. + 1637.
? Född 1630. + 1702. Hans upptäckt om de lymfatiska kärlen offentliggjordes 1653.
? Enligt Kopp. Gesch. der Chemie. Att döma af företalet i Urban Hjärnes Actorum
chymicorum Holmiensium Parasceve (1712) tyckes dock laboratoriet i Stockholm haft talrika,
ehurnv förmodligen alltid för alkemiskt ändamål afsedda föregångare i andra länder. Det in-
rättades 1683 på befallving af Carl XI, som för detsamma faststälde en fördomsfri, om verk-
lig vetenskaplig ande vitnande arbetsordning. — Minnet af någon verkligt betydande veten-
skaplig upptäckt är dock knappast fästadt vid den höglärde arkiaterns namn. Annu 1706 skref
han ett föga vetenskapligt försvar för järtecken, spådomar o. dyl. Han var född 1641 i In-
germanland. + i Stockholm 1724.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
