Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Allmän värnepligt och fritt samhällsskick. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FÖRSTA HÄFTET.
skrifva, som lär henne ordning och renlighet och bekämpar dryckenskapens
folklyte. !
Den stora politiska hvälfning, som i våra dagar befriat Italien från långa
århundradens främlingsvälde, som till en statskropp återförenat de skilda lem-
marne, som skänkt hela halfön ett fritt samhällsskick, har ock der grundlagt
en värnepligtsarmé, som är den återvunna nationela enhetens på en gång bästa
uttryck, dess uppfostrande kraft och dess vakt och beskärm. Det är i värne-
pligtsarmén de olika bygdernas inbördes hätskhet utplånas, det är der de syd-
italienska provinsernas okunniga befolkning inhemtar skolbildningens begynnelse-
grunder, det är der språkenheten får makt med de otaliga munarternas splittring,
det är der nya rättsbegrepp inplantas hos dem, hvilka förut betraktat Fra Diavolo
som ett ideal af fullkomlighet, stråtröfveriet som ett ärligt yrke och samfunds-
makten som en fiende.
År 1848 bildar skiljegränsen mellan det gamla och det nya Schweiz:
förberedelsestiden, full af jäsning och oro, hade räckt i femtio år, från 1798.
Det har ofvan anmärkts, huru ännu 1815 års förbundsförfattning gaf sin sank-
tion åt den schweiziska legotjensten i främmande land. En verklig förbunds-
här skapade hon deremot ej. Det var först i och med förbundets politiska
nydaning 1848 som också dess nya krigsförfattning grundlades. Förbuodsför-
fattningen af 1848 förbjuder militärkapitulationer och påbjuder, att »hvarje
schweizare är värnepligtigb, samt lägger i förbundets, i centralmaktens hand de
allra väsentligaste delarne af förbundshärens organisation. En af oss förut åbe-
ropad schweizisk författare, som i allmänhet är mycket oblid mot »demokratien»,
erkänner att om schweizaren nu med rättmätig stolthet förlitar sig på sin för-
bundshär, detta är den demokratiska rörelsens och den af henne åvägabragta
1848 års författnings förtjenst. Som bekant, har Schweiz ej stannat med det
då tagna steget, man aktar der på tidens lärdomar. Utsigten till ett krig med
Preussen 1856 och mobiliseringen 1870 ha ej gått förlorade för härväsendete
utveckling, och efter genomförandet af en ny förbundsgrundlag den 29 maj
1874 antogs om hösten s. å en ny lag om förbundets militärorganisation.
Misshandladt af sina pbeskyddare», i synnerhet af England, sönderslitet
af ärfd partisplittring och omoget för de i förtid tillämpade parlamentariska
styrelseformerna, kämpande med svårigheterna att i ett förödt och utarmadt
land fylla de otaliga behofven i en ny, sjelfständig stat, der allt skulle nyskapas
— förvaltning, samfärdselsmedel, offentlig undervisning och annat mer — oro-
ligt kastadt fram och tillbaka mellan stora anspråk och högt flygande förhopp-
ningar å ena, samt den pinande känslan af otillräckliga tillgångar och makt-
medel å den andra sidan, har det unga konungariket Grekland först inemot
våra dagar sett förhållandena utveckla sig på ett sätt, som lofvar stadga. Och
nu känner det sig manadt att ombilda sitt försvarsväsende, för att varda i
stånd att motsvara sin visserligen aldrig glömda nationela framtidsuppgift. »Neu-
tralitet är blott de nationer medgifven, som ej ha någon mission att fylla i
verlden?, yttrade konseljpresidenten Kumunduros, när han den 7 sistlidne
"oktober i grekiska deputerade-kammaren framlade ett lagförslag, som med af-
skaffande af friköpning och lottning stadgar allmän värnepligt, alla helleners
krigstjenstskyldighet från 20 till fylda 45 och, i händelse af krig eller mobili-
sering, intill 55 år.
Sist ett ord om vårt eget land. Sveriges historia vitnar, att våra äldste
förfäders samhällsförfattninog var grundad på krigsförfattningen, statsordningen
! Hoffmeister: Das europ. Russland. Militairieche Landes- und Volksstudie. Berlin 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
