Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia. II. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BLAD UR DE SVENSKA NATURVETENSKAPERNAS HISTORIA. 83
Vid sin död hade Scheele ännu ej fylt fyratiofyra år. En stor del,
kanske största delen af hans korta lefnadsbana hade ständigt varit upptagen
af näringsomsorger, och dock skulle det för en fullständig framställning af det
inflytande, han utöfvat, icke vara nog att blad för blad genomgå kemiens forsk-
niogsområde. Man finge äfven lemna en framställning af den kemiska fysiolo-
giens, farmaciens och framför allt hela den nyare industriens utveckling, ty på
alla dessa grenar af menskligt vetande har hans snille tryckt cen outplånlig
prägel. Här kan det endast ifrågakomma att lemna en kort antydan om hans
vigtigaste upptäckter.
Det första arbete af Scheele, »Chemiska rön om sal acctosellae», rörande
hvars innehåll man har någon kunskap, inlemnades till Vetenskaps-Akademien
d. 17 Aug. 1768. Det blef för Akademien nppläst men ej till tryck befordradt.
Tvenne år derpå, 1770, finna vi för första gången Scheeles namn i Vetenskaps-
Akademiens handlingar, uti en afhandling af Anders Jahan Retzius, i hvilken
Retzius omnämner att Scheele, ven snabb och lärgirug Pharmacie Studiosus»,
lyckats medelst krita och svafvelsyra ur vinsten framställa en ren och klar
vinsyra. Att döma af titeln och några yttranden utaf Gahn synes det, som
om det förstnämda arbetet redan skulle hafva innehållit en fundamental upp-
täckt inom den organiska kemien, nämligen af oxalsyran. Vinsyrans upptäckt
bildade ett ytterligare vigtigt steg framåt inom samma kunskapsgren och blef
dessutom af epokgörande vigt genom den nya metod, som Scheele här för för-
sta gången använde vid syrans framställning. Samma framställningssätt begag-
nas än i dag vid likartade arbeten, och lemnade i Scheeles skickliga hand
medel att afskilja och till sina cgenskaper närmare undersöka en mingd andra
i växt- och djursafter förekommande organiska syror, såsom citronsyra. äppel-
syra, mjölksyra och slemsyra — allt ämnen om hvilka man förut icke haft
någon aning, eller rörande hvilkas rätta natur kunskapen var mycket dun-
kel och oriktig. Genom andra alltid enkla och rakt till målet förande rön
:och försök riktade Scheele djur- och växtkemien med upptäckt af urinsyra,
galläppelsyra och glycerin. Det ligger utom omfånget för denna uppsats att
redogöra för den stora betydelse de flesta af dessa upptäckter haft ej alle-
nast för den teoretiska kemien och för medicinen, samt för växt- och djur-
fysiologien, utan äfven i rent tekniskt hänseende. Endast såsom exempel må
här anföras några få drag ur glycerinens tekniska historia.
Under några farmaceutiska arbeten fann Scheele, att man kan ur oljor och
animaliska fettarter vid uppvärmning med blyoxid afskilja ett i vatten lösligt, ej
kristalliserande ämne, hvilket har en söt smak och liksom vanligt socker vid
behandling med salpetersyra gifver oxalsyra. Med anledning häraf benämde
han det nya ämnet oljesocker — ett namn som sedermera ändrats till gly-
cerin. Såsom vanligt bestämde Scheele omsorgsfullt det nya ämnets kemiska
egenskaper, dock utan att vidare fullfölja rönen för att taga reda på den i
fettarterna ingående beståndsdel, som förenar sig med blyoxiden. Först nära
trettio år derefter upptogs Scheeles undersökning ånyo af Chevreul, som, utgå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
