Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia. II. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
ende från Scheeles iakttagelser, efter tolf års ihärdigt arbete utredde de ani-
maliska fettarternas rätta natur och visade, att de jemte glycerin innehålla
åtskilliga feta syror, hvilka med alkalierna bilda såpa eller tvål, och af hvilka
en del sedermera under namn af stearin fått en storartad användning som lys-
materiel. Det är på denna undersökning, som den moderna tvålindustrien,
ljusfabrikationen m. m. grunda sig. Äfven den såsom en föga nyttig bipro:
dukt länge förbisedda glycerinen har sedermera erhållit en mångfaldig praktisk
användning, ej minst inom Sverige, der, såsom bekant, glycerinen numera utgör
råmaterialet för ett af våra vigtigaste sprängimnen, en af hufvudbeståndsdelarne
i aseptinen 0. 8. Vv.
Genom dessa undersökningar på ett forskningsområde der Scheele knap-
past hade nägra föregångare, blef han den egentlige grundläggaren till vår ke-
miska kunskap rörande den organiska naturens alster, en kunskapsgren, för hvil-
kens vidare utveckling hundratals lärostolar numera finnas upprättade och som
längesedan blifvit af oberäknelig betydelse för menniskoslägtets intellektuela ut-
veckling och ekonomiska förkofran. Detta forskningsfält, riktade han ytterligare
genom undersökningen af en mängd eterarter och framför allt genom sina DFör-
sök, angående det färgande ämnet i berlinerblå.» En kort historik torde äfven
här vara af intresse.
I början på 1700-talet upptäckte en tysk skönfärgare Diesbach jemte:
alkemisten Dippel’ tillfälligtvis den vackra blåa färg, som är känd under
namn af berlinerblått. Upptäckten, som fylde ett länge kändt behof af ett
godt och billigt blått färgämne, hemlighölls till en början, tills berednings-
sättet öppet meddelades i en afhandling i Philosophical Transactions för 1724
af Woodward. Sedermera bemödade gig en mängd kemister att utreda det
fäirgande ämnets rätta natur, dock utan någon vidare framgång än att förbätt-
ringar gjordes i beredningssättet och att några nya ämnen upptäcktes, i hvilka
den färgande principen ingick som beståudsdel -— bland hvilka såsom det
vigtigaste må nämnas det af Macquer 1752 upptäckta gula blodlutsaltet.
Ännu 1772 ansåg Sage att fosforsyra ingick som en beståndsdel i blodlut-
saltet, och 1786 förklarade Westrumb det färgande ämnet utgöra en art distil-
lerbar, flygtig fosfortvål. Tvenne små uppsatser af Scheele, tillsamman icke
upptagande mer än 22 sidor i Vetenskaps-Akademiens handlingar för 1782
och 1783, bragte ändtligen klarhet i detta virrvarr. Scheele visade, att orsa-
ken till blodlutens färgande förmåga låg i en egen flygtig syra (blåsyran), hvars
egenskaper noggrant utreddes, och af hvilken många nya vigtiga föreningar
framstäldes. Dessutom visade Scheele, att syran innehåller kol och qväfve, att
den vid förbränning ger kolsyra och vid torr distillation af en del salter sal-
miak. Deremot tyckes Scheele icke hafva anat, att det ämne, han utan vid-
! Tysk alkemist och teosof, + 1734. Han var bland annat kansliråd i Danmark, men
blef afsatt, satt en tid fängslad på Bornholm. Vistades derpå en tid i Sverige, men blef
äfven förvist härifrån. (Jfr. Poggend. Handwörterbuch zur Geschichte der Exracten Wissen-
schaften.) :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
