Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Källor till svenska teaterns historia. I. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källor till Svenska Teaterns historia.
Sveriges Dramatiska Litteratur. (Till 1876.) Bibliografi af G. E. Klem-
ming. Stockholm 1863—1876.
Den danske Skueplads i dens Historie fra de förste Spor af danske Skuespil
indtil vor Tid. Af Th. Overskou. (Forts. af Edg. Collin). I—VII. Kjöben-
havn 1854—1876.
Christiania Theaterhistorie. Ved H. J. Huitfeldt. 1—5 Hefte. Kjöben-
havn 1876.
I.
Under det att nyligen såväl den danska som den norska teatern erhållit
sin ganska utförliga historia, saknar den svenska literaturen ännu ett dylikt
verk. Genom den ofvan nämda bibliografiska förteckningen på inhemska dra-
matiska arbeten, äfvensom genom åtskilliga andra dermed beslägtade skrifter”;
till hvilka vi i det följande skola hänvisa, har dock en fast grund blifvit lagd
till den svenska teaterns historia. Vi anmäla oss här såsom vägvisare för läsa-
ren under en stunds vandring öfver den svenska dramatiska konstens under ett
nordligt luftstreck belägna filt.
Älven de författare, hvilka med den största skarpsynthet sökt att hos oss
leda den dramatiska konstens ovissa anor tillbaka ända in i den gråa hedna-
tiden och sedan granskat hvarje dess spår under vår medeltids dunkla skiften,
kunna anses hafva lyckats endast till en viss grad. Så mycket är dock ådaga-
lagdt att äfven i vårt land böjelsen för dikter och lekar i dramatisk snitt trä-
der oss till mötes redan ur vårt »folklifs barnkammare.» Såsom bekant är,
hafva åtskilliga af Eddasångerna en icke blott under deras traditionela vandrin-
gar alstrad utan äfven deras ursprungliga form tillhörande dramatisk karakter ”.
Den i folklynnet inneboende smaken för sceniska nöjen erhöll rik näring af
den katolska kyrkans lärare. På grund af den ursprungligen dramatiska for-
men hos åtskilliga böcker i den Hel. skrift, har man nyligen inmönstrat Salo-
mos Höga Visa”, endast obetydligt bearbetad, bland vår dramatiska öfversätt-
npingsliteratur. Det är ganska naturligt att de tidigaste dramatiska alster, som
2 Främsta rummet bland dessa tillkommer F. A. DAHLGRENS Anteckningar om Stock-
holms Teatrar. — 2? RyYbQvist: Nordens äldsta skådespel (i Skandia 1836) sid. 170—172.
3 Jungfrun från Sulem eller Salomos Iöga Visa. Utg. af H. G. LINDGREN, 1875.
Framtiden, 1877. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
