Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Källor till svenska teaterns historia. I. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT.
ansett troligt att desse skådespelare icke egentligen varit engelsmän utan före-
tagsamme tyskar, som varit anstälde vid det hanseatiska kontoret i London och
att benämningen »engelske komedianter» uppkommit dels deraf, att de uppfört
öfversättningar af engelska skådespel, dels emedan lindansare- och eqvilibrigst-
konster, som äfven plägade af dem utföras, i allmänhet voro kända under nam-
net »engelska konster’». Deras slägtskap med de långt förut bekanta, kring-
ströfvande gycklarehoparne är sålunda röjd.
Emot slutet af Gustaf II Adolfs tid se vi anföraren för en annan skåde-
spelaretrupp nedsätta sig i landet. Hans namn var Christian Thum (Thumb
eller Theun). Om honom hafva vi ganska utförliga underrättelser”. I början
af år 1628 uppförde han inför konungen en komedi, för hvilken han erhöll
200 daler, hvarjemte hang hustru af drottningen fick mottaga 100 daler »för
en sömmad spets-knytning.» Den dramatiska konsten ensam förmådde väl icke
underhålla konstnärsparet. Då drottningen längre fram på året reste till Kal-
mar, iofann sig Thum äfven der och »agerade några komedier», hvilken este-
tiska njutning ansågs värd sina ’14 tunnor spanmål. Ifrån de kungliga förrå-
den synes han hafva fått uttaga hvad han behöft för sina komediers uppfö-
rande. Ifrån och med år 1637 utvecklade han en liflig verksamhet, åtmin-
stone efter hvad man kan döma af reqvisitionerna från klädkammaren. Gyllen-
dukgs- och sammets-dynor, dynor med röda sammetsblommor samt »gamla blom-
merade täcken» utlemnades »till att förfärdiga sådana kläder, som uti kome-
dier och andra skådespel för H. K. M:t brukas kunna», äfvensom maskerad-
kostymer, masker, fjäderbuskar, guld- och silfversnören, guldknappar och hand-
skar. En annan gång behöfdes persiska gyllendukskjortlar, röda sammetsjackor,
hvita atlaströjor och »en gammal messhake, hvaraf halfva ryggstycket fattadesp
o. 8 v. Hans årliga lön uppgick till 400 daler silfvermynt (inemot 1,100
kronor); af Gustaf Adolf erhöll han dessutom redan 1628 frälsefrihet för en
gård i Småland, som han sedermera utbytte mot en »afbränd kronogård i Näs
kyrkoby i Upland.» År 1640 beslöt rikets råd att åt honom anslå 200 riks-
daler »till hjelp och befordran att uppbygga ett spel- eller komedihus uti sin
gård på södermalm.» Under det att han sålunda blef satt i tillfälle att spela
för hufvudstadens publik, uppträdde han och hans trupp” fortfarande esomof-
tast på Stockholms slott och brukade derföre få hos räntmästaren lyfta de
penningar, som fordrades »till några artiklars inköp, som han behöfde till kome-
diers agerande.» Thum kan sålunda med skäl nämnas såsom den förste »direk-
tör för K. Maj:ts teater», — om ock hofkapellet då ännu icke lydde under
samme chef. Under drottning Kristinas tid var det Magnus Durelius som näst
1 DEVRIENT: I, I. c., sid. 149—151. — 2? Uppgifterna om Thum äro hemtade till stör-
sta delen ifrån K. Kammarens registratur och räkenskaper samt riksregistraturet. Talrika an-
visningar på de i sistnämda registratur befintliga bref rörande skådespelare, hafva blifvit förf.
benäget meddelade af aktuarien V. Granlund. — ? Af Thums teatertrupp känna vi icke ens
till namnet någon mera än Darid Canitius, hvilken & sällskapets vägnar utqvitterade 1642
års lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
