Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Källor till svenska teaterns historia. I. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLLOR TILL SVENSKA TEATERNS HISTORIA. 139
före kapellmästaren Andreas Däben hade den egentliga befattningen med drott-
ningens kapell. År 1647 fick han befallning att engagera italienska musi-
kanter, hvilka förut varit i konungens af Danmark tjenst; han ålades att ut-
forska huru stor lön de i Danmark åtnjutit och derefter underhandla med dem
om de tilläfventyrs icke voro att till lideligare conditioner disponera”.» Drott-
ningen var dock mycket angelägen att de skulle träda i hennes tjenst, ty ka-
pellet låg henne mycket om hjertat. Åtskilliga sångare voro ganska frikostigt
aflönade. Så erhöllo t. ex. de fransyske »vocal-musikanterne» Beaumont, De la
Barre och Munie hvardera 1,000 daler silfvermynt i årlig lön (1650). Också
berömdes kapellet af främlingar, som besökt det svenska hofvet. Engelska
sändebudet Whitelocke hänfördes af den musik, som i början af år 1654 ut-
fördes hos drottningen af »flere castrater, madame De la Barre och hennes
broder», samt inbjöd till sig det nya italienska kapellet, som 1652 inkommit
Sverige, och som då skänkte honom en samling af sina musikstycken”. Desse
italienare, hvilka stodo under ledning af kapellmästaren Vincenzo Albrici", upp-
förde äfven operor”. |
Christian Thum omtalas ännu 1652. Äfven en trupp engelska komedi-
anter spelade under denna tid i Stockholm och fingo bl. a. (1648 Juli) en
föräring af 200 riksdaler »för det de senast för K. M:t agerade en comoedia.»
Sedan Thums teaterverksamhet upphört, dröjde det icke länge innan en annan
trupp infann sig, ehuru man icke känner dess direktör. Redan under somma-
ren 1653 fick Kongl. Kammaren till denna utbetala 400 rdr för komedier,
som spelats inför drottningen. Truppen var ifrån Holland, men tillvann sig
2 Hvad det sedermera med den kongl. teatern förenade hofkapellet angår, må här näm-
nas, att konung Gustaf 1:s kapell bestod 1544 af 16 personer, lutenister, pipare o. 8. v.
(Deras namn äro upptagna i 1546 års räkenskaper, Kam.ark.) Blasius Fischer »trommeter»
synes hafva varit ett slags kapellmästare. Han åtföljde hertig Erik till Kalmar och omtalas
i hans tjenst ännu 1ö61 tillika med Jörgen von der Heijde, organisten Hans Gast, 3 »can-
tores», 20 spelmän och 8 »fedlare». Konung Eriks hofnarr Hercules omtalas 1565 såsom eu
af de dåvarande två »cautores». Under Johan III:s tid utgjorde kapellet merendels omkring
20 personer, ibland hvilka särskildt omtalas lutspelaren Renatus Duplessis. Vid Carl IX:s
hof var musikanternas antal något mindre, men Gustaf Adolf utbildade småningom ett full-
ständigt hof-kapell, hvars fosterländska betydelse ökades derigenom, att stammen utgjordes af
de tre »svenske spelmännen» Ludvig Bille, »fiolista», Hans Adamsson, »bandonista», och Jöns
Mårtenson, »basista.» Kring dessa samlade sig allt flere utländingar, så att slutligen (1627)
kanellet bhestod af:
Jacob Schmidt, kapellmästare, lön 600 daler.
Andreas Diben, organista ... » 500 »
Christian Kraus HP 500 »
Melchior Weissell, cornetista » :42ö »
Alexander Gabriel...........-.– » 400 »
Caspar Zengl» PP 400 »
8 andre personer å 325 ......... 2,600 daler.
2 oo» » å 200 oc 400 »
Martin Duben, organista -........ 300 »
4 kapellgossar & 125.........––– 500 »
1 »calcant» (= orgtrampare)...... — 50 »
Summa 6,675 daler.
Härtill kommo dessutom 8 trumpetare och pukslagare. (Eul. benäget meddelande af amanu-
ensen C. Eichhorn, efter Räntekammarens räkenskapsböcker). — »? Riksregistraturet. —
3 Whitelockes dagbok. — 4 Kammarens räkenskaper. — 5 FRYXELL: Handl. rör. Sveriges
Historia, I, sid. 96. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
