Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Den högre lärarinnebildningen i Sverige. Af Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HÖGRE LÄRARINNEBILDNINGEN I SVERIGE. 205
Sedan vi nu kastat en blick på kongl. direktionens verksamhet såsom sty-
rande, (hvarom äfven i det följande ett och annat skall meddelas) ärna vi tillse
huru samma myndighet lyckats i sitt försök att skrifva lagar för den institu-
tion, hvars bästa den är skyldig att befrämja.
Nu gillande reglemente, utfärdadt den 6 Augusti 1864, lider af stora bri-
ster. Också hafva deri tid efter annan gjorts åtskilliga ändringar och tillägg.
Behofvet af en ny stadga gjorde sig likväl gällande på ett alltför känbart sätt
för att lata afvisa sig, och den 16 September 1870 fick direktionen befallning
att Dunder loppet af det då ingångna läsåretv afgifva förslag till nytt reglemente.
Men Kongl. direktionen delade tydligen ej Kongl. Maj:ts äsigt, att brådska var
af nöden, och tog sig derför god tid, ehuru detta dröjsmål ej gerna kunde blifva
utan obehagliga följder. Så, för att anföra ett enda exempel, fick, till följd af
brist på befordringslag, lektorsbefattningen i teologi stå ledig från 1872 och
ända till dess Kongl. Maj:t den 5 Mars 1875 kom i tillfälle att stadfästa ett af
direktionen ej långt förut inlemnadt förslag till särskild stadga för tillsättning
af läraretjenster. Först i September 1876 inkom ett fullständigt förslag med
tillhörande motivering. Det är dessa sistnämda handlingar, som vi skulle önskat
underkasta en omständligare pröfning. Tyvärr få dock denna tidskrifts ut-
rymme och våra läsares tålamod icke tagas i anspråk för en utförlig gransk-
ning, och vi måste derför begränsa vår undersökning till enskilda partier af
förslaget. Vi skola emellertid söka hålla oss till de vigtigaste och intresssan-
taste delarne. oo
Till en början anse vi oss skyldiga att meddela den ganska märkliga redo-
görelsen för orsakerna till direktionens långsamhet i detta lagstiftningsarbete.
Efter att hafva omnämt den med Kongl. Maj:ts bifall 1870 vidtagna förän-
dring, hvarigenom, »med upphäfvande af studiidirektors-, föreståndarinne- och
kamrerarebeftattningarna, vid läroverket finge anstiällas en rektor och två biträ-
dande (!) föreståndarinnor», säger direktionen sig »hafva funnit, att icke ovä-
sendtliga hinder för utarbetandet af ett sådant förslag mötte uti den ovisshet
beträffande anordningen af Rikets allminna elementarläroverk, hvilken då rådde,
helst som nya stadganden i afseende å lärares kompetens m. m. kunde öfva
ett omedelbart inflytande på de föreskrifter, som uti i fråga varande förslag
borde upptagas». Direktionen begärde derför och erhöll genom nådigt bref
af den 7 Juli 1871 »tillstånd att få uppskjuta afgifvandet af förslag till
nytt reglemente under ännu ett år, eller till medlet af år 1872.» Under
sistnämda år fann sig direktionen föranlåten att, närmast med anledning deraf
att lektorsbefattningen uti kristendom vid seminarium genom innehafvarens af-
gång blifvit ledig, uti underdånig skrifvelse anmäla, »hurusom den fortfarande
ovissheten om de stadganden för lärares kompetens, hvilka kunde uti en ny
allmän skollag komma att ingå, gjorde det för direktionen nira nog omöjligt
att då inkomma med förslag till förnyadt reglemente för läroverket, hvarför
direktionen underdänigst anhöll om uppskof’ härmed och om rättighet att under
tiden uppehålla den lediga lektorsbefattningen genom vikarie.» Den 24 Janu-
ari 1873 lemnade Kongl. Maj:t bifall äfven till denna anhållan. Slutligen om-
nämnes den befordringsstadga, om hvilken vi förut talat och till hvilken vi
längre fram återkomma, hvarefter direktionen öfvergå till andra ämnen.
De betraktelser, till hvilka denna resumé gifver anledning, framställa sig
sjelfva, och vi behöfva alltså icke tjena med några fingervisningar. Endast
derom erinra vi, att de nya stadganden om elementarlärares kompetens, på
hvilka direktionen bidade, ännu allt jemt låta vinta på sig.
! Således nu på obestämd tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
