Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i Danmarks nyaste vitterhet. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidstecken i Danmarks nyaste
vitterhet.
Den 27 December förlidet år lemnade en af Nordens djupaste andar det
jordiska. Från den bostad, der han lefvat ett stilla och fridfullt lif, spred sig
underrättelsen kring Danmarks hufvudstad, att Adam Homos skald skilts hädan.
— Få dagar senare, innan ännu det gamla året gått till hvila, föll lyran ur
Nordens störste kärlekssångares hand, och den elektriska tråden bragte snart
det budskap till Kjöbenhavn, att Kristian Winther slumrat in i främmande land,
fjerran från den hembygd, han så härligt besjungit. z
Med desse både män, som det svunna året skördade i sina sista stunder,
var den märkliga skaldekrets, som tagit arf efter Oehlenschlager, endast ett
minne. Det var en stormanstid på diktkonstens område, som med dem jorda-
des; en tid, som bland sina ädlaste söner räknat Grundtvig och Ingemann.
Winther och Poul Miller, Andersen och Blicher, Heiberg och Hertz, Hauch och
Paludan-Muller — flere andre att förtiga; en tid, under hvilken Danmarks po-
litiska frihet väl ännu låg i sin linda, men då genom desse och närslägtade
konstnärsandar landets bildade allmänhet infördes uti en sfer, der oinskränkt
frihet rådde — konstens verld. Och deras sträfvan uppbars af ett estetiskt
intresse, som vid denna tid inom sällskapslifvet intog en liknande plats som
det politiska nu. Med fyrtitalet stegras hågen för samhällsfrågorna, och ropen
på en »konstitution» ljuda allt högre. Nu bryta sig med hvarandra de mest
skilda åsigter från häfdandet af den landsfaderliga »absolutismen» till den re-
naste katedersocialism, och bland »stilleståndsmännen» märkes flertalet af de
gamle diktarne samt äfven tvenne sådane tänkare som Sören Kierkegaard och
den i praktisk politik »konservativ-reformative», i religiöst och socialt hänsc-
ende åter mycket frisinnade F. OC. Sibbern, hvilkens ädla, af lärjungarne högt
uppburna personlighet påminner om hans upsalensiske kollega, Boström. Stri-
dens resultat vardt 1848 års verk — de »nationalliberale» hade segrat och
med dem flertalet af den bildade ungdomen, hvilkens »representativev man var
Orla Lehmann. Det var »Studenteraandens» skede. Betraktad ur literär syn-
punkt var denna tid — för att tala med Goldschmidt — »Talenternes Bölge-
dal efter de foregaaende Geniers megtige Bölgebjergev. Något har väl det
slappade estetiska intresset verkat på skalderna: de voro nu icke blott poeter
utan mestadels äfven partimän, men i hvarje fall räknar denna tid utmärkte
Framtiden, 1877. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
