Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Politisk ekonomi. Af Vilhelm Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI. 255
ställning om Mill med hänsyn till den förebråelse han riktar mot honom, näm-
ligen att hafva vändt sig uteslutande mot de engelska nationalfördomar, som
voro binderliga för den växande demokratien, samt att hans benägenhet för
denna fört honom nära intill socialismen, ty några tendenser i dylik riktning
lärer väl svårligen kunna tillvitas hvarken Smith eller Ricardo. Nekas kan
emellertid svårligen, att i många stycken en stark böjning till socialistiska
tänkesätt röjer sig hos Mill, såsom i fråga om hans arfsskatt, hvilken nära
nog upphäfver arfsrätten, vidare i hans plan att konfiskera den. blifvande oför-
tjenta jordräntan, att göra de inländska förpaktarne till jordegare m. m.
Nyare namn i den engelska ekonomiens historia äro Thornton, Rogers, Leslie
m. fl.
Vi hafva i Frankrike den snillrike och varmhjertade Charles Dunoyer,
som velat visa att menniskorna blifva friare ju arbetsammarc, sedligare och
mera upplysta de äro; Michel Chevalier, den framstående finansmannen, socia-
lismens och Louis Blanes oförsonlige fiende; den mer såsom en af franska de-
mokratiens hufvudmän under Julimonarkien än såsom nationalekonom ryktbare
Garnier Pagåés med den allmänna rösträtten till sitt Carthago; hans namne Jos.
Garnier, en fullblods Manchesterman och redaktör för den ansedda tidskriften
Journal des Economistes ; Passy, som i sjelfva republikens land sökt bevisa, att en
republik väl kan ombilda sig till monarki, men att det aldrig kan blifva någon
varaktig republik af en monarki; Jean Baptiste Say, till hvilkens stora för-
tjenst länder att hafva bragt Smiths läror i system och gjort dem tillgängliga
för den bildade allmänheten, men som äfven vunnit ett namn såsom sjelf-
ständig forskare samt Clement och Bastiat, frihetens och eganderättens out-
tröttlige försvarare, mot socialismens och kommunismens anfall såväl som käm-
par mot centralisation och och majoritetsförtryck. Hvad Bastiat särskildt be-
träffar, så har han sökt intaga en förmedlande ställning samt sökt samman-
smälta flera af Careys hufvudidéer med den ortodoxa frihandelsläran efter J.
B. Says mönster. Han har af denna uppgift drifvits att skilja mellan nytta
och värde, att förneka jordräntans tillvaro, att på sitt eget sätt förklara ränte-
fotens sjunkande vid en stigande odling, allt i akt och mening att verka för en
lycklig och fridfull harmoni mellan allas rättmätiga intressen.
Att här fullständigt uppräkna alla det nutida Tysklands mer eller mindre
framstående nationalekonomer är naturligtvis en omöjlighet. Blott några få af
dem må nämnas; så den väldige agitatorn Fredrik List, skyddssystemets nitiske
och begåfvade förfiktare, som hade »mod»? — såsom han sjelf säger — »att
tro på en stor framtid för tyska nationen och att sträfva för förverkligandet
af denna tro» och om hvilken det blifvit sagdt, att han »för en miingd af vår
tids vigtigaste praktiska stats- och ekonomi-frågor varit en sannskyldig profet,
dock med samma dystra lifsåskådning, som brukar vara oskiljaktigt förenad
med profetian»; den skarpsinnige och djupsinnige F. B. W. Hermann, som,
oaktadt han sjelf mindre än någon kan betraktas såsom blott en cftersägare af
hvad andra sagt, icke tvekade att påstå, att »om någon begriper något af den
Framtiden. 1877. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
