Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Politisk ekonomi. Af Vilhelm Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
politiska ekonomien, så måste han i denna vetenskaps hufvudläror anse sig
såsom Adam Smiths lärjunge; Rau, vedersakaren af den åsigt, som vill göra
den s. k. arbetande klassen till ett eget fjerde stånd; Roscher, den lärde hi-
storikern men lika grundlige sjelfständige forskaren, som synnerligast gjort jord-
bruksförhållandena till föremål för sina undersökningar, liksom J. G. Hoffman
hufvudsakligen på teoriens område skärskådat befolknings- och beskattningsför-
hållandena. Att märka vidare är finanslärarne von Soden, Jakob, Stein, Ump-
fenbach m. fl.. Bland de nyare namnen torde förtjena nämnas frihandlarne
Wirth, grundläggaren af tidskriften »DArbeitgeber», den bekante Schulze-De-
litzsch, socialisterne Fr. Engels, som i sitt arbete »Die Lage der arbeitenden
Klassen in England» historiskt och statistiskt med exempel från den klassiska
politiska ekonomicn vill visa vår tid, att just dess ekonomiska teorier med fa-
briker och maskiner, dess penningrörelse och frihandel måste oundvikligen leda
till det yttersta elände för den stora massan, såvida icke kommunismen erbjöde
en utväg till räddning. Slutligen har i opposition mot Manchesterskolan trädt
en helt ny skola, som har sitt upphof i Tyskland, nämligen de s. k. »kateder-
socialisterna» med Wagner, Roesler, Schmoller m. fl. i spetsen, och till hvilken
»nya riktning i det sociala spörsmålet» en mängd andra vetenskapsmän, bland
hvilka den ansedde historikern von Sybel m. fl. slutit sig.
I skarp kontrast till det lifliga intresse, hvarmed den politiska ekonomien
blifvit omfattad i England och på kontinenten, står den fattigdom i detta hänse-
ende, som utmärker den stora fristaten på andra sidan Atlanten. Det enda märk-
liga undantaget bildar Henry Carey i Philadelphia, om hvilken det ingalunda låter
säga sig, att han icke i utlandet har väckt uppmärksamhet. Hans arbeten äro
nämligen öfversatta på de flesta språk — äfven på svenska — och Stuart Mill
visar honom vid flera tillfällen den utmärkelsen att bland en större samling
motståndare rikta sitt svar till honom ensam; Roscher upptager i sitt utförliga
historiska arbete öfver den politiska ekonomien honom allena bland amerikan-’
ska författare. Carey kan för öfrigt så mycket mindre sägas hafva vunnit sin
framstående plats genom att följa andra i spåren, som han åsyftar en full-
ständig revolution i den politiska ekonomiens hufvudgrunder samt bygger hela
sitt protektionistiska system på nödvändigheten af att ställa producent och kon-
sument så nära hvarandra som möjligt. Orsaken, hvarför den politiska ekono-
mien haft så ringa dragningskraft på amerikanska sinnen, har man ansett vara
den samma som föranledt den ringa framgång, filosofien och de abstrakta veten-
skaperna, histori, filologi m. fl. der egt. Amerikanarens uppgift att taga i be-
sittning en ny verld och den snabba materiela utveckling, som följde med denna
uppgifts lyckliga genomförande, har gifvit det amerikanska lifyet en stark prak-
tisk prägel, och det är denna starka böjelse för de praktiska bestyren, som
hordtvändt de amerikanske stats- och vetenskapsminnens uppmärksamhet från
den politiska ekonomien.
Om detta kan gilla såsom ett skäl för eller åtminstone såsom en förkla-
ring af den amerikanska unionens fattigdom uti i fråga varande hänseende, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
