Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Politisk ekonomi. Af Vilhelm Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI. 257
är det dock sannerligen svårt att säga, hvilken förklaringsgrund vi sjelfve kunna
anföra med hänsyn till det obestridliga faktum, att vi i förevarande afseende
äro än mera vanlottade. Vår fattigdom går så långt, att vi knappast ega en
enda framstående författare på den politiska ekonomiens område, ty Lars Georg
Rabenii Lärobok i National-Ekonomi har, såsom fotad på det gamla merkanti-
listiska åskådningssättet, naturligtvis icke kunnat utöfva något inflytande på det nu-
varande tänkesättet i landet, lika så litet som den kan sägas ega något större veten-
skapligt värde. Vida mera originel och snillrik visar sig C. A. Agardh, men icke
ens hans statsekonomiska åsigter hafva varit af den beskaffenhet, att han kan an-
ses intaga en plats i någon måtto jemförlig med hvad andra länder i den vägen
ba att uppvisa. Lägges härtill G. K. Hamiltons akademiska afhandling Om poli-
tiska Ekonomiens utveckling och begrepp och några speciela arbeten i vår egen eko-
nomiska historia af Arnberg, Forssell, Odhner, Sillén m. fl., så lärer hela antalet
i det närmaste vara uttömdt och med det samma fattigdomsbeviset fullständigt.
Möjligen skulle dock denna brist mindre göra sig gällande, om vi blott med
vårt språk införlifvat, hvad andra länder i denna vetenskapsgren frambragt af
större värde, men icke ens på detta sätt har den politiska ekonomien hos oss
vunnit något insteg, ty med undantag af Raus nu mer än trettio år gamla ar-
bete om National-Hushållningslärans Grundsatser samt Careys nära 50-åriga för-
sta stora arbete, ega vi knappast något annat än några afhandlingar öfver sär-
skilda delar af ekonomien. Tvenne undantag kunna dock härutinnan göras, näm-
ligen en öfversättning af första delen af Clements arbete Essai sur la Science
Sociale, utgifven Dmed inledning och tillämpning på fäderneslandets förhållanden»
af C. F. Bergstedt, samt en dylik af Kaysers Om Arbeidets Ordning, i hvilka ar-
beten vi åtminstone ega något af värde; men att de ingalunda utgöra det bästa
och lämpligaste, som till vårt språk angående detta ämne kunnat öfverflyttas, be-
höfver knappast framhållas. Med den stora brist, som sålunda i vetenskapligt
hänseende förefinnes, är det af lätt insedda skäl icke tänkbart att något, som
förtjenar att nämnas, skulle vara åtgjordt för att bland den stora allmänheten
sprida den politiska ekonomiens sanningar, då man till och med i England med
den höga ståndpunkt, som detta land i förevarande hänseende intager, och trots
att den politiska ekonomiens hufvudläror der förkunnas och meddelas i icke
mindre än 4,000 skolor’, kan klaga öfver de otillräckliga åtgärder, som blifvit
vidtagna för att popularisera denna vetenskap och göra den tillgänglig för den
stora massan af befolkningen, en åtgärd i hvilken man med allt skäl velat se
en skyddsvakt emot demokratiens vådor”. På sista tiden har dock ett steg
bos oss i denna riktning blifvit taget, då den förening, som med den politiska
ekonomien till förmål här blifvit bildad, tvifvelsutan skall bland sina uppgifter
äfven räkna den att såväl i vetenskapligt hänseende som ock för allmänhetens
bästa härutinnan åstadkomma en bättre tingens ordning, i hvilken sträfvan för-
! Contzen: Die Nationalökonomie ein politisches Bedirfniss unserer Zeit. pag 29.
? Political Economy as a Safeguard of Democracy i The Westminster Reviem Oktober
1876, pag. 390 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
