Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Om menniskoslägtets synd och försoning. Religionsfilosofiska betraktelser med anledning af striden om försoningsläran. Af L. H. Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
den svenska statskyrkans religiösa läror, grundad på ett mångårigt studium och
ett djupt begrundande af denna kyrkas gällande bekännelseskrifter. Ett sådant
företag lofvar nämligen icke blott att fylla en verklig lucka i vårt lands litera-
tur, utan jemväl att tillfredsställa ett känbart behof för vår andliga odling.
Äfven den bildade och i viss mån äfven den i bästa mening tänkande delen
af vår svenska allmänhet sväfvar nämligen merendels i djup okunnighet
om det verkliga innehållet i dessa läror, af hvilka man esomoftast i tal och
skrift får se prof på de mest vidunderliga vanställningar och förvridningar.
Att detta redan i och för sig måste menligt inverka på de dit hörande frå-
gornas behandling, förstås af sig sjelft. Men härtill kommer, att hvilken bety-
delse man än må tillmäta de gällande läronormerna i och för vår tid, kan
man ej neka, att de, redan såsom en frukt af förgångna tiders religiösa tanke-
arbete, ega sin vigt äfven i och för oss, om vi annars vilja ställa våra egna
sträfvanden i ett organiskt sammanhang med förgångna tiders och af deras er-
farenhet hemta lärdomar. Ur dessa synpunkter se vi i akademi-adjunkten hr
G. Billings arbete Lutherska kyrkans bekännelse en företeelse af synnerligen
glädjande beskaffenhet.
Men å andra sidan är en lifsyttring inom den svenska kyrkan af sådan
art som den valdenströmska rörelsen visst icke att beklaga. Äfven om måls-
männen för denna riktning i ett och annat skulle taga fel, måste alltid det
lefvande intresse för det religiösa lifvet, af hvilket de obestridligen drifvas,
hafva sitt goda med sig, och månget frö kan af en sådan rörelse utsås, som
först i en sen framtid bär frukt. Eger än denna rörelse, enligt vårt förme-
nande, ej ett innehåll af den omfattande rikedom, det intensiva djup och den
fullständiga renhet, som gör det möjligt att tillägga henne en verkligt refor-
matorisk betydelse för vår tids kyrka och religiösa lif, så är det dock obe-
stridligt, att redan den omständigheten, att den gifvit mången tänkande med-
lem af vårt folk väckelse och anledning till att genom begrundande af flera
bland menniskans vigtigaste angelägenheter uppfylla budet att »ransaka allting
och behålla det godt är», gör den förtjent af erkännande äfven från deras sida,
som ej i något afseende kunna godkänna de resultat, till hvilka den kommit.
Uppfyllandet af detta bud eger för visso sin betydelse särskildt för vår tid, då
auktoritetens band börja brista, och då såvida ej likgiltighet och andlig död
skola träda i stället, man mer än någonsin måste vara angelägen derom, att
de ersättas af fasta öfvertygelser, vunna på den fria erfarenhetens och det
fria tankearbetets vig.
Då vi här tagit till orda i denna fråga, hafva vi likväl ej ansett oss böra
förutskicka en mer eller mindre fullständig redogörelse för innehållet i de
skrifter, som föranledt denna uppsats. Det kan ej vara vår afsigt att på ett
eller annat sätt söka göra dessa skrifter öfverflödiga; vi anbefalla dem fast-
mer till våra läsares synnerliga begrundande. Ej heller tilltro vi oss att kunna
framlägga ens något försök till en fullständig lösning af de omtvistade problemen.
Vår afsigt är endast att, under förutsättning att de från båda hällen fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
