Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Om menniskoslägtets synd och försoning. Religionsfilosofiska betraktelser med anledning af striden om försoningsläran. Af L. H. Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MENNISKOSLÄGTETS SYND OCH FÖRSONING. 301
stälda åsigterna äro i hufvudsak bekanta, söka framhålla några synpunkter,
från hvilka vi ansett dem böra betraktas, för att dymedelst möjligen kunna
antyda det hos båda ståndpunkterna till en viss grad berättigade, liksom äfven
det hos dem båda otillfredsställande. .
»Lutherska kyrkans bekännelseö af G. Billing säger sig sjelf skola lemna
en på kyrkans egna bekännelseskrifter grundad framställning af de gällande
läronormerna. Detta arbete, på hvars enskildheter vi, jemlikt vårt nuvarande
syfte, ej kunna ingå — något som väl ej heller är behöfligt, då detsamma
är för hvarje bildad medlem af den svenska allmänheten lätt tillgängligt —
är ämnadt att, fullbordadt, utgöra tre å& fyra häften, af hvilka tvenne redan
lemnat pressen. Det första, hvars innehåll angifves såsom »inledande och
grundläggande?» i förhållande till de öfriga, utgör i många afseenden ett helt
för sig. Det består af en till innehållet tankediger, till formen med klarhet
och reda affattad redogörelse för författarens åsigter om den lutherska refor-
mationens egentliga och innersta lifsprincip och om bekännelseskrifternas bety-
delse i och för denna samt i följd deraf äfven för vår samtid. Som författa-
rens ställning till den valdenströmska rörelsen och hans mot lektor W. förda
polemik rönt ett väsentligt inflytande af dessa åsigter, må det tillåtas oss att
en stund dröja vid en kort granskning af desamma.
Det är hufvudsakligen från den historiska utvecklingens synpunkt, som de
teologiska och dogmatiska frågorna af förf. här behandlas. Det är såsom den
mogna frukten af föregående perioders religiösa erfarenhet, som de gifna dog-
merna ega sin egentliga betydelse, ty det sätt, hvarpå den religiösa utveck-
lingen fortgår, är genom den lefvande erfarenheten. Den kristna religionens
hela innehåll fans visserligen vid kyrkans stiftande till anlaget närvarande i
henne såsom hennes religiösa lifsinnehåll, men skulle detta blifva mensklig-
hetens egendom i en djupare mening, så måste det genom en fortgående lifs-
erfarenhet af henne bringas till den grad af medvetenhet, att det kunde få
sitt uttryck i bestämda, af kyrkan antagna läronormer. Genom en kort öfver-
sigt af hufvudepokerna i kyrkans utveckling visar förf., huru på detta sätt det
kristna trosinnehållet småningom arbetat sig fram till klarhet och bestämdhet för
församlingens medvetande. På erfarenhetens väg var det ock som Luther kom
fram till den grundsats, som blef för reformationen bestämmande, nämligen att
menniskan rättfärdiggöres genom tron allena; och af en fortgående erfarenhet
har man att vänta sig den vidare utveckling af det kristna läroinnehållet, som
skall innebära ett tillfredsställande svar på samtidens religiösa spörsmål. MHäraf
anser sig nu förf. kunna draga tvenne slutsatser, lika vigtiga för en rätt upp-
fattning af Luthers reformation som af vår samtids religiösa uppgift. Först
och främst är det att märka, att det, som förer utvecklingen framåt, måste
vara af positiv, ej af negativ karakter, ty endast under denna förutsättning kan
det nya sägas innebära en fullständigare och rikare erfarenhet och sålunda ut-
göra ett verkligt framsteg, utöfver den förut gifna ståndpunkten, och vidare
måste hvarje nytt moment i utvecklingen till de föregående stå i ett positivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
