Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - En undervisningsfråga för dagen. Af C. Westman - Muhammed och Islam enligt nyare forskningar. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUHAMMED OCH ISLAM ENLIGT NYARE FORSKNINGAR. 331
det framhållna faktum samt derigenom rikta deras uppmärksamhet på de eko-
nomiska lagarna. För detta ändamål innehålla ock de ofvan anförda för skol-
bruk afsedda läroböckerna efter hvarje kapitel särskilda »frågorb, afsedda att
för läraren underlätta denna del af undervisningen. Framför allt är det natur-
ligtvis dervid af vigt att genom väl valda exempel göra denna undervisning så
lättfattlig och så tilltalande som möjligt.
C. WESTMAN.
Muhammed och Islam enligt nyare
forskningar.
Religionsvetenskapen är den yngsta medlemmen af vetenskapernas fristat.
Först sedan den religiösa fördragsamheten och grundsatsen om forskningens
frihet vunnit seger öfver det blinda trosnitet och de kyrkliga fördomarne om
de fäderneärfda troslärornas ofelbarhet och andra religioners fullständiga falsk-
het, kunde det blifva fråga om en verklig religionernas historia. Upplysnings-
perioden i förra århundradet kunde derför vid första påscendet synas egnad att
låta en sådan vetenskap uppstå, och försök i denna riktning uteblefvo ej hel-
ler. Men denna tid saknade ett annat lika väsentligt vilkor för möjligheten af
ett djupare uppfattningssätt på det historiska området. Den underskattade väm-
ligen den förnuftiga känslans betydelse och hade icke blick för det innerliga
sambandet mellan forntid och nutid. Ej förr än i vårt eget århundrade, som
i någon mån företer båda dessa vilkor, har derför denna vigtiga gren af mensk-
ligt vetande gjort mera betydande framsteg. Man har numera, på hvarje annan
ståndpunkt än den krasst »ortodoxa»p, frigjort sig från den trånga föreställningen,
att endast de monoteistiska religionerna förtjena någon egentlig uppmärksamhet
och att de öfriga vore att anse såsom »ett vildt växande ogräs». Man har
funnit att äfven de religionsformer, som man förut plägat innefatta under den
gemensamma benämningen hedendomen, varit nödvändiga och betydelsefulla sta-
dier i mensklighetens religiösa utveckling. Denna friare och mera omfattande
synpunkt har återigen i sin ordning låtit de monoteistiska religionernas upp-
komst och utveckling framstå i ett förut icke anadt ljus. Den nyare forsk-
ningen rörande judendomens och kristendomens urhistoria har ledt till högligen
betydelsefulla resultat och så godt som helt och hållet omgestaltat åsigterna
angående dessa religioners uppkomst och ursprungliga lärosatser. I sammanhang
härmed har äfven den tredje af de stora monoteistiska religionsformerna, Islam,
blifvit föremål för en större uppmärksamhet. Denna religion är ock egnad att
väcka ett alldeles särskildt intresse på grund deraf, att hon är den enda som
täflat med kristendomen om verldsherraväldet. Härtill kommer, att muham-
medanismen är den enda af de monoteistiska religionerna, hvilkens äldsta
historia ligger i öppen dag. Judendomens och kristendomens ursprung äro
höljda i ett mytiskt dunkel, i hvilket den historiska forskningen visserligen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
