Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Muhammed och Islam enligt nyare forskningar. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 — FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
då sålunda en godkänd upplaga blifvit förberedd för att förekomma olika läs-
arter sådana som funnos i judarnes och de kristnas religionsurkunder, samlades
och uppbrändes alla föregående afskrifter.»
Bibeln och Koran kunna knappast jemföras. Vår bibel med sina böcker
från olika tider, med skiljaktiga syftemäål och olika framställningssätt har en
vida mera invecklad karakter än Koran, som oaktadt den fragmentariska natur,
hvilken, såsom nyss nämdes, är en följd af sättet på hvilken den uppkommit,
dock i sjelfva verket utgör en bok.
Tefsir eller Korans tolkning spelar i Islam en vigtig rol, ty i sam-
band med denna tolkning står hvad som utgör det religiösa systemets egenvt-
liga bygnad, Sunneh eller den andra lagen, som är fotad på de muntliga ut-
sagor, hvilka tillskrifvas profeten. Dessa kommentarier ha vi att tacka för
bevarandet till efterverlden af många sällsamma läror och åtskilliga historiska
urkunder, som annars skulle ha gått spårlöst förlorade. Dessa traditioner äro
icke förändrade eller färglagda genom lärda spekulationer; vi hafva i dem
ökeninbyggarnes gamla legender i hela deras ursprunglighet.
Vi komma nu till Islams praktiska sida och dess förhållande till sam-
hiällslifvet. Vi finna då först, att Koran erkänner slafveriet såsom en redan
bestående institution, hvilken den för öfrigt hvarken förordar eller förbjuder,
men att den söker förbättra slafvens ställning och anbefaller mensklighet i
hans behandling. Krigsfångar kunde göras till slafvar; men så snart en krigs-
fånge omfattat Islam, blef han fri. Alla muhammedaner äro enligt Islams
grundåskådning jemlika. Bland muhammedanerna esjelfve finnas derföre icke
dessa sociala åtskilnader, dessa på börd, förmögenhet och samhällsställning be-
roende fördomar, som hos de kristna folken spela en så stor rol. Hvad mång-
giftet angår, så var det lika litet som slafveriet ett verk af Muhammed. Han
fann det före sig hos sitt folk, och han sökte inskränka det samt i allmänhet
förbättra qvinnans ställning. Han inskränkte mannens rätt att skilja sina hu-
strur från sig och upphäfde, såsom vi förut nämt, den makt fadern förut egt
öfver sina döttrars lif. Bosworth Smith meddelar angående Muhammeds upp-
fattning af qvinnans ställning inom religionen följande:
»De arabstammar, som under något slags form trodde på ett tillkommande
If, tillerkände icke qvinnan någon delaktighet deruti. Man har ansett, att
Muhammed hade samma uppfattning; men Koran säger: Den som gör goda
gerningar och är cen rätt troende, man eller qvinna. skall komma in i para-
diset.» En gammal qvinna kom cen gång till profeten och bad om hans be-
medling hos Gud, att hon måtte få komma in i paradiset. »Ingen gammal
qvinna kommer in der», svarade Muhammed. Hon brast i tårar; Muhammed
log och sade med denna vänliga godlynthet, som var honom egen: »ingen gam-
mal qvinna, ty der skola alla blifva unga på nytt.»
Detta leder oss till en annan vigtig fråga, den om Muhammeds lära om
paradiset. Mr Smith är af den åsigten, att Muhammeds skildringar af de sa-
liges lif alldeles icke utmärka sig genom en sinligare färgläggning, än dylika
målningar i andra religioner. Paradisets fröjder voro för honom ingenting an-
nat än en sammanfattning och högsta stegring af det, som för araben utgör
det nuvarande Jlifvets lycksalighet. Sålunda utlofvade han ät Islams trogne
bekännare en sådan belöning efter döden, som för den törstande ökenvandraren
mäste synas som inbegreppet af all njutning: svala, skuggrika trädgårdar med
porlande källor och kristallklara bäckar, der de skulle få dväljas i umgänge
med svartögda »houris» (ett namn som länats från persiskan), i allsköns be-
qvämlighet, med riklig tillgång på välluktande parfymer, mjuka kuddar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
